Morrongänget!

De morgnar jag faktiskt hinner eller har vaknat till att äta en längre frukost (är ju student...), görs dessa oftast framför teven. Jag har alltid fascinerats av lokal-tv, allt från TV-sälen, Öppnakanalen och sedan ett år tillbaks Kanal lokal. Som oftast brukar jag vakna med att klockradion går igång, just nu inställd på P4, brukar dock variera mellan Radio City och Rix FM. Till saken, jag har verkligen fastnat för Morrongänet och deras sändningar i TV. Man blir alltid pigg och glad – inte minst för deras alla viktiga ämnen som tas upp. De tre i studion måste nästan ha blivit tappade som barn och kan med all enkelhet stuvas in i ett fack där vi bevarar bra grejer från Göteborg. Skulle man missa deras sändningar, går det ju repriser hela dagarna.

Malmström vill inte bli partiledare

Tystanden varande inte så länge i det som nu har börjat i arbetet att hitta ny partiledare. Idag säger Cecilia Malmström till ekot att; ”Det är förstås alltid roligt att det finns partivänner som tycker att man gör ett bra jobb.” Men hon ställer inte upp till val som partiordförande och det ska man ha respekt för. Som den kompetenta minister hon är, lär hon fortsätta göra ett bra jobb för EU-samarbetet i ett land som helst vill ha fler gärdsgårdar och inte veta av något av det bästa som vår världsdel har fått uppleva. Hennes sätt att möta människor, kunskap och ledarskap är något som är och kommer att bli viktigt i kommande diskussioner om EU.

En annan spännande reflektion är hur media har jämfört Cissi och Jan Björklund. Båda två är typiska i den bemärkelsen att de båda har drivit ”bara” en fråga. Cissi har lyfts fram som småbarnsförälder och lite för ung – samtidigt som Jan har yngre barn än Cissi och nästa är lika gammal. Tydlig könsroller, känns lite tråkigt, gammalt och billigt. Kvinnor har lyckats ha barn och jobba rätt länge i det här landet.

Så vilka kandidater finns kvar? Nyamko har redan sagt nej. Säkert många fler som vill, få lär nog få frågan. Leijonborg sa på presskonferensen igår att det inte behöver vara någon som sitter i regeringen. Enligt Expressen/GT finns det ju en joker, som redan finns i partiledningen och inte sitter i regeringen.

Med tanke på vad som väntar i en kommande valrörelse med ett nytt SAP och Mona skulle en kvinna vara en stark kandidat och motvikt från liberalt håll.

Odds från Ladbrokes: Jan Björklund 1,70 Cecilia Malmström 4,00 Erik Ullenhag 6,00 Johan Pehrson 8,00 Helene Odenjung 16,00 Cecilia Wikström 20,00 Birgitta Ohlsson 25,00 Allan Widman 31,00 Tobias Krantz 31,00

Metso om Leijonkungens avslut

Idag på GP debatt lyfter Liberala ungdomsförbundets ordförande Frida Jjohansson Metso upp några viktiga slutsatser till Leijonborgs avgång. I mångt och mycket måste jag instämma i hennes argumentation. Leijonborg avgick för att han inte längre hade ett tillräckligt stöd i landet, vilket jag har tyckt har vart tråkigt eftersom jag trodde att han hade mera att ge som ledare. Tråkigt i sammanhanget är också som Metso också påpekar i GP att hetsen kring Lasse har faktiskt saknat konkreta anklagelser och önskemål.

Samtidigt blir trenden kring personfixering än tydligare och vi som anser att det är politiken som är viktigast får vackert se på, när andra partimedlemmar kräver avgång och får synas i media. Självklart hoppas jag på en nytändning när vi får en ny partiledare, men jag tror personligen inte att vår politik kommer att förändras – fps politiska inriktning har mer eller mindre legat fast under lång tid, dock har den förpackats på ett annat sätt. De som nu har krävt Leijonborgs avgång har gjort det för att han inte har synts tillräckligt bra – fast jag tror att det är just det som vi kommer att skriva ner i historieböckerna som en av Lars största framgångar som partiledare. Men vad vet jag, är ju bara en futtig kommunalpolitiker.

Avslutningsvis och tillbaks till Metso på GP debatt så menar hon att röstmaximering är ingenting som vi liberaler ska sträva efter. Fp har suttit med i alla borgliga regeringar som styrt det här landet och makten kommer alltid att vara medlet för att genomföra förändringar. Röstmaximering på ett eller annat sätt ett måste för att leda en organisation och det var ju just det som Leijonborg tillslut delvis förlorade striden på.

Tack och hej Leijonborg

Jag trodde faktiskt att Lasse skulle sitta ett år till och sen avgå ”självmant” på ett extrainsatt landsmöte. Även om han själv idag har meddelat att han inte ställer upp till omval blir han ju mer eller mindre bortpetad. De som vill detta kan ju även kräva att han ska avgå som utbildningsminister. Valberedningen får nu en jobbig tid framöver, med göteborgaren Lennart Olsson i spetsen. Jag ska själv ikväll på möte med partistyrelsen i Göteborg, som även de ska diskutera frågan och har sedan tidigare sagt att de stödjer honom. Men nu är det ju inte så intressant längre.

Vem ska då ta över? Skulle bli förvånad om det inte blir Jan Björklund som tar över rodret och jag tror även att han är bäst lämpad för det. Även om skolfrågorna skulle bli än förknippad med partiet. Många andra partikamrater lyfter även fram Cissi Malmström. Hon är kunnig som få och en fruktansvärt duktig politiker.

Några andra självklara kandidater finns det inte, samtidigt kommer detta förhoppningsvis att betyda att det blir en föryngring av ledarskapet. Två nya ledamöter ska in i presidiet; varför inte Helene Odenjung? Hon är grym och är en av få folkpartister som faktiskt sitter i opposition. Tycker man ska våga att tänka lite nytt.

Men, men, det måste vara jobbigt att vara partiledare och jag gillar Lasse. Han har dessutom gjort ett väldigt bra arbete som partiledare. Han kommer saknas.

Debatt om debatten i Nattöppet

Ikäll hade TV4 premiär för sitt nya debattprogram Nattöppet. I premiären möttes Jimme Åkesson och Mona Sahlin i en debatt och TV4 blev den andra tv-kanalen som tog upp debatten med det främlingsfientliga populistpartiet Sverigedemokraterna.

Debatten påminde lite om den som gavs i TV8, den var intressant, känslosam och nervös. Så kände nog båda de två debattörerna. Det är bara att konstatera att Åkesson inte kan diskutera något annat än invandrarfrågan och blir väldigt skakig när han ska diskutera något annat. Han kan inte leverera mycket annat än populistiska floskler. Tänk om vi aldrig hade haft någon invandring, vad skulle han tyckte då? Knappast något.

Sverige hade aldrig varit där vi är idag om inte tack vare importen av kunskap, kapital och nya invånare från andra länder. Den processen har sedan Sverige blev en nation för hundratals år sedan pågått och lär fortsätta om än intensivare i framtiden.

Som liberal tycker jag att det är en självklarhet att Sverige ska föra en solidarisk flyktingpolitik och jag hoppas att den nya regeringen kommer att föra den politiken, för i ärlighetens namn har det inte gjorts det innan av sossarna. Om jag hade tvingats fly från Sverige för att jag var medlem i folkpartiet eller för att jag lever med en man, hade jag hoppats att ett annat land kunde ta emot mig med öppna armar.

I vårproppen kom regeringen med förslaget instegsjobb. Det görs för att förbättra invandrares integration på arbetsmarknaden. På det här sättet underlättas det för nyanlända invandrare att få ett fäste på arbetsmarknaden, vilket är ett förslag som folkpartiet länge har drivit. Integrationen löses bäst utan fördomar och jobb, jobb och lite mer jobb.

Jag måste hålla med Mona Sahlin, när hon säger att hon älskar Sverige för sin öppenhet och mångfald – det är vad jag förknippar vårt land med. Avslutningsvis är debatten om debatten viktig och den måste fortsätta inte minst för det demokratiska värdet. Sen är det alltid viktigt att vara påläst.

Sjukdom...

Hela förra veckan blev rätt så hemsk. Feber, yrsel, illamående och jävligt dåliga mage förstörde hela veckan, den fortsatte inte heller speciellt bra och kvällen avslutades igår med att jag spydde mig till söms.

Men nu känns det som att jag börjar bli bra igen – hoppas jag på. Därefter kan jag äntligen sätta igång med projektet Beach07, sjukdomen har ju hjälpt till att plocka bort några kilon, lite tur har man.
Nu ska det dock bli sömn, det är ju skola imorn...

ååå, vill ha TV8

Jag har tyvärr inte TV8, även om jag verkligen skulle vilja ha kanalen. Sorgligt nog räcker inte mitt studiemedel till för att ha några extra kanaler. Lars Adaktusson är det första skälet och kommande sändningar från Amerikas Cup är det andra skälet att jag vill kunna se kanalen. Okej Bert är rätt kul också. Tur nog har denna kommersiella version av SVT och P1 har en bra webb-tv.

Igår debatterade första gången folkpartiet med Sverigedemokraterna direkt i Adaktussons studio. Jimmie Åkesson ordförande för SD debatterade med fps partisekreterare Erik Ullenhag. Debatten var bra och blev tydlig. Jimmie ansåg att massinvandringen är det onda i samhället och skapar alla problem. Det som gjorde mig väldigt glad var att Erik verkligen försökte att inte diskutera just invandringsfrågan, utan ville diskutera andra frågor...Bra att ni tar debatten, Erik!

Hjällbobostaden registrerar

Idagens GP kan man läsa att kommunala Hjällbobostaden har registrerat känsliga uppgifter om sina hyresgäster sedan 2000 och gjort precis samma dumma grej som MKB gjorde i Malmö. Redan när MKB uppmärksammades i media, frågade Helene Odenjung i kommunfullmäktige Göran Johansson om även detta förekom i Göteborg. Svaret då var ett självklart NEJ. Uppenbarligen hade Göran väldigt fel och dålig koll. Register över vad folk tycker, gillar att göra på fritiden, vilka man sover med – etc, är vidriga och ska inte förekomma. Speciellt inte i ett kommunalt bostadsbolag.

Påskfirande

Borta helg - igen. Visst är det skönt att bara lämna tvätten som egentligen borde strykas och placeras in på sin plats i garderoben för att istället umgås med vänner istället. Förra helgen var det Malmö som besöktes, denna helg ägnas i västra Göteborg hos herr Landberg. Mycket trevligt.

En fråga som måste ställas och funderas över - när Google kan lösa melodikryssets svåra frågor, var är då svårigheten i att lösa krysset? För min del är det att komma upp till sändningsdags:)

Morgonen har inletts med bubbel och äpplejuice med tillhörande kaffe, bacon och äggröra. Ikväll är det påskmiddag som gäller. Mums. Glad Påsk.

Malmöbesök

I helgen som gick umgicks jag med vänner (allt för många med namnet Per, typ fem) i Malmö. Själv åkte jag bil ner tillsammans med min sambo, de andra två reste med tåg varav en kom lite för sent. Men vad gjorde det, castle Mårtensson fylldes och en trevlig helg bara susa förbi i farten, där halva Skåne och inte minst österlen fick ett besök. Som vanligt sken solen både på mig och på Malmö:)

Var tar tiden egentligen vägen? Den som kunde svaret på det.



På bilden ser ni; Ola, Per, Tobbe och Per, jag solar och tar fotot med min lilla mobilkamera. Det är söndagsmorgon i Malmö och vi går promenad på ribban.

Det börjar röra på sig...

På flera ställen, inte minst är det ju snart dags för allsvenskan i fotboll - men serien kan ju inte vara så intressant eftersom ÖIS inte är med i år. Men lirarnas lag är snart tillbaks.

För övrigt så har utbildningsdepartementet sätt till att kårobligatoriets död närmar sig. Läs här. Dessutom så lyckades Alliansen igår beslutar att fastighetsskatten ska bort och i förra veckan kom ju även beskedet på DN debatt att regeringen vill ha bort förmögenhetsskatten. Idag gav sig även de fyra i väg för att kampanja tillsammans, det rör lite på sig och snart kommer vårproppen!

Bra med yrkeshögskola

Regeringens intentioner att införa den nya utbildningsformen Yrkeshögskola i Sverige är välkommen eftersom yrkesutbildningarnas status måste höjas. I förslaget till direktiv vill regeringen att alla yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar ska samlas tillsammans med dagens KY-utbildningar. Det är bra, men samtidigt får inte samarbetet med näringslivet minska. Det ska vara branschen som sätter riktlinjerna för utbildningarna och inte politiker.

Persson, Sahlin och Fred

Ikväll var oppositionen i svensk politik tillbaks i Aktuellt, konstigt nog har de inte gjort något de senaste 6 månaderna – men opinionen har ändå blåst åt sossarna håll. Den första debatten mellan Mona och Fredrik gick till statsministerns favör. Tonen mellan de två var väldigt bra, kanske lite för snäll och visst måste hon få en smekmånad. Fredrik kommer att köra på framöver, tror jag.

För några år sedan intervjuade jag Mona Sahlin för gymnasiets tv-program Måste Ses, redan då tyckte jag mer om henne som person än som politiker. Så har det vart även under helgen och i kvällens debatt. Avslutningsvis hon klär sig som min mamma och har alltid gjort (vilket är ett stort +), snyggast i studion var dock Jalle, om än äldre, men faan vad han klär i kostym.

Lördag med teven på

Idag har det mer eller mindre trots det fina vädret blivit väldigt mycket teve för min del och det är inte så fel det heller. Eftersom det börjar bli vår, så är det också målsnöret för mycket av all vintersport. Idag var det ju dags för klassiska fem milen i Holmenkollen, en tävling som bara ska köras i klassisk stil med traditionell start – även om det numera är lika vanligt som att jag skulle stöta på en tjej. De fem milen blir faktiskt spännande, usch var traditionell jag blev. Skidskytte är dock bäst på teve, även om inte svenskarna som idag var grymma är dåliga, sen kan man ju inför kommande säsong lära ryssar att producera bra sport på teve.

Mitt i all sport var jag även tvungen att lyssna in Göran Perssons avslutningstal och kröningen av Mona Sahlin. Bara att säga grattis och hälsa sossarna välkommen i skaran som haft kvinnliga partiledare.

Senare under kvällen blev det premiären för Stina i någon svensk variant av BBC:s Parkinson, jag gillar sådana program och även detta vart helt okej, om än lite hoppigt. Bort med en gäst och låt de andra gästerna prata lite mer. Stellan Skarsgård är ju så bra.

Därefter var det ju bara att zappa vidare till trean och Sing a long, som denna kväll hade två av mina favo artister med; Siw Malmqvist och Tommy Körberg. Man får ju tårar så fort som Körberg börja nynna på Anthem, än värre blev det bär jag i full styrka sjöng med honom i John Eltons Your Song.

Måste faktiskt skriva att jag tycker att treans variant på Så ska det låta är både roligare, lättare och mer folkligt än den vackert mormors tillagda kulturskole varianten i public service. Avslutningsvis blir det Extra, Extra på samma kanal. Inte för att jag tycker är någon underhållning jag inte vill missa – men av partilojalitet är jag tvungen att se herr utbildningsminister Leijonborg.

Han har faktiskt rätt kul humor. Fast nu kommer Berglund, dags för rödvin och Lasse.

Rolig post och ett stort grattis!

Min politiska karriär är i jämfört med många andra partikamrater inte speciellt lång, in om man jämför med exempelvis Lars Leijonborg, som idag fyller 10 år som partiledare för Folkpartiet Liberalerna. Det är stort det.

Under kvällen så har jag suttit i möte med partistyrelsen i Göteborg (är adjungerad som ordförande för Liberala Studenter), som nästan för samma diskussioner varje möte, jag ska inte överdriva det hela, men föreningsarbete funkar faktiskt så och något som jag alltid har älskat – av någon konstig anledning. Jag fick även riktlinjer för en grupp som jag ska leda det kommande året - vi ska ta fram nya förslag på hur partiet ska hitta kommande politiker inför valet 2010.

I alla fall när jag väl kom hem, efter ett besök på min gamla stamkrog Stadge Door, som ligger ett stenkast från partiexpeditionen i centrala stan öppnade jag brevlådan och fann senaste numret av partitidningen NU. Nu firade Lars Leijonborgs tio år som partiledare med en extra bilaga. Visst ska Lasse ha cred, han startade ju faktiskt tidningen samma år som jag föddes. Tror inte att det finns någon partitidning i det här landet som tillåter en som djup och stark interndebatt som NU.

Jag blev faktiskt glad när jag bläddrade i den färgglada extrabilagan, jag har som ung liberal velat kasta saker på honom och samtidigt försvarat honom ute i diverse klassrum och torg. Han är trots allt en rätt bra kille som alltid är påläst och det är något som jag verkligen uppskattar honom för. Så grattis Lasse och lycka till.

Något jag också blev glad för som jag fick i posten var boken; Trotskij och trotskismen av Torbjörn Holmgren som är adjunkt i historia. Är det något som jag verkligen kan lägga tid på att läsa förutom sporten, så är det just politisk historia. Frågan är om jag ska vänta att läsa boken och låta kurslitteraturen till nästa teneta vara i fokus. Det lär jag märka. Det roliga i sammanhanget var att författaren Holmgren hade läst en av mina artiklar som publiceras för några år sedan i GP på samma tema och ville skicka mig en bok. Så tack för det!

Lägg ner Göteborgskalaset

Imorse diskuterades Göteborgskalaset i morgonsoffan i TV4, kalaset som firar 17 år till sommaren ska nu utökas med flera kulturella arrangemang. Att man lägger till mer kultur på programmet är inget fel, det är bara det att jag tycker att kalaset ska läggas ner eller i alla fall inte finansieras med våra skattepengar.

Senaste åren har de inte blivit så mycket besök på kalaset, men jag minns fortfarande min första och värsta fylla någonsin – som var på kalaset. Jag kan nästan även minnas fylleslag år efter år. Jag tycker det är fel att mina pengar går till kalaset. Idag betalas nästan hälften av budgeten av skattepengar direkt från staden. Kalaset kan gärna arrangeras men låt privata finansiärer göra det, då kommer även skattepengarna att rulla in. Suck. Debatten var lika rolig som slutet på min fylla för tio år sedan. Dags att lägga ner.

Nytt betygssystem

Regeringen vill införa ett nytt betygssystem med fem steg för godkänt och två för underkänt, det nya betygssystemet beräknas gälla från hösten 2010, det presenterade idag skolminister Björklund. Ígår åt jag lunch med honom och en rad andra göteborgare på avenyn, då ville han inte avslöja alla detaljer eftersom han presenterade det hela idag. Det låter spännande, snacka om mycket reformer på skolområdet...det kommer mera.

På min tid i skolan, (pluggar ju även nu), men både på högstadiet fick jag fler betygssystem än bara G, VG och MVG. Jag fick flera olika varianter allt från VG+ till VG pil uppåt eller neråt osv. Alla lärare hade sitt eget betygssystem, jag tror att det nya kommer lösa mycket av denna problematik.

Dawit Isaak har nu suttit i 2000 dagar

I dag har journalisten Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea i tvåtusen dagar. Han har fortfarande inte ställts inför rätta, inte dömts för något brott. Tvåtusen dagar är lite drygt 5 1/2 år, det är en väldigt lång tid. I mitt liv har det hänt mycket under dessa dagar, under den tiden har Dawit suttit fängslad.

Jag tycker fortfarande att svenska regeringen ska hämta hem honom med militär trupp om han inte släpps snarast. För vem kan med gott samvete säga att det är okej att en svensk medborgare får sitta inspärrad för något han inte gjort? Det är helt enkelt 2000 dagar för mycket. Hämta hem honom!

Carlzon har nog tänkt fel

Den nya förbundsordföranden i Företagarna, ni vet Janne som stavar Carlsson med Z, vill sprida Göteborgsandan som han ser som en förebild till resten av landet. Det sa han när han igår talade på Företagarna i Göteborgs årsmöte till GP.

”Göran Johansson är en ikon i Sverige, oavsett hans partifärg så är han en ledare för en hel stad. Han är en av få som lyckats driva en stad som ett företag, som lyckats ena politiker, fackföreningar, företagare och utbildningsväsende att jobba ihop. Vi behöver mer sådant.”

Okej, vad herr Carlzon egentligen förespråkar är endast en person vid makten, alla andra gör som han tycker. Om den personen som styr inte får tillsätta sina polare på VD positioner, dra en väg på ett speciellt sätt eller bara bestämma lite blir han arg, stänger in sig på sitt kontor och grinar. Jag tror inte att något företag i Sverige som behöver en sådan ledare, även om alla andra tror att han är en lysande stjärna.

Det är klart att jag kan ge cred till Johansson, han har lyckats hålla makten i Göteborg under flera år, men allt kan ha knappats tillskrivas honom. Är det någon som vet vad han har gjort de senaste åren? Eller kan karl’n bara leva på gamla meriter?

En sista fråga man kan ställa sig, är det ett bra ledarskap, när man byter ut sina kollegor då och då, men samtidigt sitter kvar själv? Det tror inte jag.

Vättleskolan

Det börjar bli några år sedan jag slutade nian på Vättleskolan, men har sedan jag slutade följt utvecklingen på rätt nära håll bland annat via släktingar, vänner och som SDN politiker i Gunnared. Senaste dagarna har man kunnat läsa i Göteborgs-Posten om att allt inte har stått rätt till. Jag är fortfarande oerhört stolt att jag fick gå på Vättle, inte minst tack vare alla bra lärare, god mat och snygga lokaler. Jag trivdes i stort sätt hela tiden och kanske kan ångra att jag alltid la elevrådets sammanträden på mina mattelektioner. Vättle är jämfört med många andra skolor i utsatta förorter en lysande stjärna med höga och bra resultat.

Det är inte alla elever som skapar problemen utan några få elever som förstör för alla andra på skolan, som dessutom är barn, vi pratar om 13-åringar (då lekte jag fortfarande med lego...). Det är bara konstatera att det säkert finns flera orsaker till varför dessa barn gör som dem gör.

Samtidigt är det lite konstigt att några få elever kan sätta skräck i en hel skola och att ingen i vuxenvärlden kan lösa det. Redan idag finns det enligt lag många verktyg för skolledare/rektorer att lösa sådana här situationer, det hela handlar om att faktiskt våga använda sig utav verktygen – till sist handlar det helt enkelt om en ledarfråga. Att vara ledare i Angered tillskillnad från centrala Göteborg är en skillnad och då gäller det att stå upp för sin ledarroll, tro på den och samtidigt stöttas av andra.

Häromdagen träffade jag en av mina gamla klasskompisar på Vättle som tillhörde ”bråkstakarna”, det hade gått riktigt bra för honom nu. Ofta brukar det lösa sig, men man kan konstatera att mycket av det hade kunde ha löst sig mycket tidigare. Men det tar tid och hjärta. Frågan är om man hinner med det, om det inte finns eldsjälar eller ett stöd i arbetslaget för att våga och vilja lösa problem som dessa.