Känner du igen dig?

Det är söndag, klockan har passerat 13.00 och du vaknar upp i din säng. Kroppen värker, bredvid dig ligger kanske någon som du inte känner, håret luktar rök, smaken från den sista groggen på småtimmarna sitta kvar i gommen. Du lämnar sängen och går ut i köket för ett glas vatten, hela världen snurrar och du mår sämst i hela världen. Natten som igår var så lyckad, har ersatts med kvällningar och huvudvärk. Dricksvattnet arbetar sig ner genom munnen, halsen och landar i magen med en dunst, du mår illa. Du funderar varför du utsätter din kropp för sådant här. Du är riktigt bakis, allt du tänker på är en fet kebabtallrik med extra vitlöksås och salta pommes. Men innan dess, ska du vakna upp ur helvetet, med veckans repriser av någon skandal dokusåpa på teve och låta värktabletten verka och göra sitt. Ditt lilla problem är att värktabletterna är slut. Du känner en hopplöshet och ensamhet. Du mår värst i hela världen.

Känner du igen dig?

Visst skulle det då vara skönt att kunna springa ner till Amir på hörnet och köpa lite lindring, mot muskel-, led och mensvärk eller just nu din kraftiga baksmälla. Jag tycker att det är fel att vi inte kan köpa receptfria läkemedel i en vanlig affär i Sverige, utan måste masa oss till Apoteket på vissa tider på vissa dagar. Därför blev jag så glad idag, när EU:s domstol i Luxemburg vid tiotiden sa nej till det svenska Apoteksmonopolet. Det strider mot gemenskapsrätten, anser nu domstolen. Det innebär i förlängningen att det kan bli fritt fram att köpa läkemedel i livsmedelsaffärer. Äntligen.

Men glädjen varade inte så länge, innan vårdminister Ylva Johansson gick ut i ett pm och sa;
- Det är apoteket som också i fortsättningen kommer att ha ensamrätt att sälja läkemedel. Vi får väl se vem som får rätt. Jag håller tummarna.

Infrastruktur? No way!

I helgen som gick satte jag mig tillsammans med en polare på Connexs Norrlandståg mot Sollefteå, nu kom vi inte enda fram utan fick hoppa av i Långsele, 20 minuter över fyra på morgonen. Efter än spännande tågresa med inslag från Arvidsjaur och dålig musik, lyckades vi komma fram till den kraftfulla kommunen, där solen redan var på väg upp.

Jag är en hemsk storstadsmänniska, så jag kan faktiskt säga att Sollefteå och en rad andra små kommuner i Sveriges mitt och norr över, är platser som gud glömde. Än värre blir det väl då för oss ateister. Sollefteå påminde mig om hur jag reagerade när jag besökte dåtidens Östeuropa för första gången, eller i slummen i Sydney. Ni förstår. Nu åkte jag inte upp för att granska och florera i området, utan för att köra ner, än av mina vänners flyttlass till Göteborg med bil (enligt flera också en plutt stad).

Fram tills dess att vi kom in till Västra Götalandsregionen där jag både bor och arbetar, hade genomsnittshastigheten för bilen legat BRA över 100 km/h. God fart för en Saab 93 combi. Timmarna flöt iväg, först efter en sväng i Härnösand (25 mil eller så), åkte vi mot framsidan via Långsele resandes på den berömda Bävervägen, enligt rykten på bygden full av bävrar. Dock inte denna dag, även om jag från fönstret kunde se lite gammal bäveraktivitet. Resan fortsatte sedan förbi Timrå, Sundsvall, Gävle, Avesta och även gnällbältet och dess huvudstad Örebro, försvann bakom oss med en j*** fart.

När vi hade passerat igenom regionen till Göteborg på E20, som ska vara en Europaväg, hade genomsnittshastigheten försämrats kraftigt. Är det något som norra delen av Sverige har, som vi i söder inte har, så är det infrastruktur med bra, raka och säkra vägar. Eller dom har infrastruktur. Det är skamligt att huvudleden mellan Sveriges två största städer, inte är motorväg. Än värre, är nog vägen norr över från Göteborg mot Oslo genom Bohuslän. Inte konstigt att man inte vill bygga fler Saabbilar i ett område utan transportmöjligheter. Usch, det behövs infrastruktur, på norrländskt vis. Men Messing fortsätter väl och ljuga och inte göra sitt jobb. För övrigt efter mer än ett dygn på resande på fot, somnade jag in i min stora säng vid tretiden på morgonen.

Folkomröstning eller inte, det är frågan?

Tyvärr har frågan i debatten om den nya konstitutionen, inte blivit vad den handlar om eller vad som händer om Europa säger ja och den genomförs, utan frågan om folkomröstning. Hade jag fått röstat i Sverige, hade jag röstat ja av många anledningar. Men den nya konstitutionen kommer EU att förändras i grunden, mycket av det som jag inte gillar med EU blir bättre och framför allt blir det med demokratiskt och öppet, helt i den riktningen som jag vill se. Dock kvarstår frågan som många Nej-sägare skriker om, nu även Liberala ungdomsförbundets styrelse, där många är Ja-sägare, kravet på folkomröstning.

Jag tycker inte att man ska folkomrösta för sakens skull, då kan riksdagen få rösta om det i december. Jag tycker inte heller att man ska vara för en folkomröstning av taktiska skäl, för att eventuellt få bort frågan från riksdagsvals dagordningen.

Ska vi folkomrösta, är jag inne på Olle Schmidts (fd europaparlamentariker för Fp) linje om svenska folket säger nej till konstitutionen måste det också märkas och kännas av. Det vill säga att Sverige faktiskt också då lämnar EU. Sverige ska då isolera sig på sin norra kant i Europa och känna sig väldigt utanför och i praktiken få mindre inflytande och betala mer för att vi ska få en bättre välfärd.

För det får inte bli som Eurofolkomröstningen, att en majoritet säger nej och sen märks det inte av. Utan det blir bara en chans för missnöjespartier att än en gång få knäppa ”eliten” på näsan. Säger vi dock ja till konstitutionen, ska vi ta ett nytt och stort kliv in i Europa och vara pådrivande för reformer.

Öis är väl min form av lack, läder och piskor.

När jag vakande upp idag visste jag inte om jag skulle gå till jobbet eller inte. Hela kroppen värkte och mitt minne var allt för tydligt. Igår kväll förlorade min stora kärlek i livet, ÖIS, ännu ett fotbollsderby. Öis är för mig, min religion, där Markus Allbäck är min gud och Ullevi är min kyrka. Igår var det inte bara jag, utan 33 000 andra göteborgare på Nya Ullevi, tillsammans med tv-tittare som såg ett uselt spel av lirarnas lag. Tyvärr var det inte ens pojklags nivå, spelet var trött, fjantigt och tanigt. Jag kommer för alltid att vara Öisare. Mitt engagemang följer mig till döden. Jag kan bara instämma i Zorans kommentar, ”Vi är inte bättre just nu”, så är det, tabellen ljuger aldrig. Öis är väl min form av lack, läder och piskor.

Något som jag dock missade för festen på Nya Ullevi, som tyvärr slutade med känslan av en tonårsfylla, var debatten mellan Persson och Reinfeldt. Nu ett halvt dygn efter har jag dock synat duellen och den var ungefär lika tråkig som matchen igår, var för en rödblå Öisare.

Inget nytt, en trött statsminister som malde på om 90-talets ekonomi och en moderatledare som inte vågade gå hela vägen, som inte passade på, stärkt av stödet i opinionen att en gång för alla sänka vår stadsminister till opposition. Oppositionsledare måste våga sticka ut i hakan och spela ut korten. Jag hoppas på bättring både hos Öis och hos Alliansen för Sveriges största parti.

Dags för Natomedlemsskap

I våras förra året var jag på besök hos Natohögkvarteret i Bryssel. Som Natoförespråkare var jag eld och lågor, jag fick ju prata ubåtar, trupper, flygplan och säkerhetspolitik med Sveriges ambassadör på plats. Vi är inte med i Nato, men vi är absolut inte alliansfria. Sveriges regering samarbetar väldigt nära Nato idag. Vi deltar i gemensamma övningar, vi är med i partnerskap för fred, Sverige tar snart över ansvaret för en Natotrupp i norra Afghanistan och så vidare. Men ändå ska vi inte vara med och bestämma, något som jag inte förstår.

Nato fyller idag en viktig roll både i Kosovo och i Afghanistan. I Kosovo skyddar Natotrupperna etnisk rensning och utplåning av byar, trupperna möjliggör att Serbiska och albanska barn kan gå till skolan. I Afghanistan skapar Nato en stabilitet, i den bräckliga fred som finns, mellan krigsherrar, talibaner och regeringsstyrkor. Jag är glad och stolt över att jag är född i Sverige, desto mer vill jag bidra till att hjälpa till i andra delar i världen. Något som Natohatare uppenbarligen inte tycker är bra. Vad vill ni istället?

Sverige behöver ett militärt försvar för att värna demokrati, frihet och oberoende. Försvarets styrka ska anpassas eller långsiktiga bedömningar av det säkerhetspolitiska läget. Jag anser att det är angeläget att försvars- och säkerhetspolitiken, byggs på samarbete istället för på nationell nivå.

Skälen för att vi i Sverige ska ansöka om ett omedelbart svenskt Natomedlemskap har stärkts allt mer sen EU, går i en riktning att skapa sig ett eget försvar. Sverige får inte hamna mellan två stolar, mellan Nato och EU.

Om 10-15 år kommer det bara vara Ryssland och Vitryssland kvar i Partnerskap för fred, tillsammans med Sverige. Hemska tanke. Sverige har enligt mig inte varit alliansfria under modern tid och kommer aldrig att vara det, Sossarnas allianspolitik är allt för omodern och passar inte in i vår globaliserade värld. Det är dags att vi tar steget fullt ut, är solidariska med omvärlden och tar ansvar för fred och säkerhet. Demokrati är den främsta garanten för fred runt om i världen och har alltid minskat risken för konflikter. Att bekämpa totalitära system och fattigdom samt värna om demokrati och mänskliga rättigheterna är för mig oerhört viktigt. Vi får väl se om hundratalet demonstranter som just nu finns i Åre och Östersund får rätt, jag tror det inte.

Censurera inte svenska medier, Persson!

På S-kvinnors kongress i Eskilstuna i helgen, var statsministern Göran Persson en av dom inbjudna talarna. I sitt tal pratade han om sexualiseringen i medierna och i det offentliga rummet. Jag håller med honom och många med mig delar hans uppfattning. Varje gång jag öppnar en tidning och ser reklam för kalsonger får jag spasmiska ryck. Dels för att jag inser att mitt sexpack på magen kommer att ligga i dvala ännu en sommar och för träningen måste börja prioriteras. Men där stannar mitt illamående. När det gäller Göran Persson tänker han nu låta en utredning se över hur en ny lagstiftning ska kunna se ut. En ny lag som exempelvis ska kunna förbjuda tidningar att publicera sexistiska bilder. På S-kvinnornas kongress sa han ”Men vi måste ta avstånd från dessa förnedrande, fördummande, näst intill pornografiska utbud som vi ser i vissa medier”, i en intervju efter talet sa han ”om självsaneringen saknas blir lagstiftning alternativet.” Ett uttalande som är sanslöst. Jag lider verkligen med den person, som får uppdraget att utreda frågan, uppdraget kan liknas med Harakiri.

Vi politiker ska inte bestämma vad som är bra och dålig journalistik i tidningarna, det gör dom bäst själva. Alla tidningar har en ansvarig utgivare som fattar beslut om publicering, det ska inte göras av Gestapo på Rosenbad. Statsministern ruckar just nu på vår grundlag, i ett desperat försök för att locka vänsterorienterade röster, som på fritiden mer än gärna målar över HM utomhusreklam till hans parti. Jag förstår att det råder panik på regeringskansliet.

Yttrande- och tryckfrihetens yttersta syfte är att också åsikter och värderingar som vi själva inte måste gilla, ska ha rätt att framföras. Det är just därför som nu Sossarna är ute på djupt vatten. Vad Göran glömt är att demokratins metod inte är att förbjuda obehagliga ståndpunkter, utan i ett liberalt samhälle förs en fri och öppen debatt, där idéer analyseras och kritiskt granskas, utan fördomar. Men även Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnorna var nöjd efter sin partiledares underbara tal. Då kanske jag har helt fel i min analys att statsministern är panikslagen, utan att vi har ett regeringsparti i vårt land som uppenbarligen anser att censur är den rätta vägen att gå. Då är hans uttalande än värre.

Fria massmedier är en förutsättning för ett öppet utbyte av idéer och information och en folkligt förankrad demokrati, och utgör det civila samhällets främsta försvar mot illegitim maktutövning. Press, radio, TV och Internet har alla viktiga funktioner att fylla här och ska så långt det är möjligt vara fria från statlig kontroll och inblandning. Jag vill konsumera, vad jag själv känner. Inte konsumtionen med S-stämpel på.

Sverige har traditionellt haft en omfattande yttrande- och tryckfrihet och där har det rått en stor politisk enighet. Uppenbarligen inte längre, för på senare år har vi bland annat sätt inskränkningar i den svenska pressfriheten.
Alla planer på att staten ska censurera svenska medier måste omedelbart få ett slut, annars vet jag inte var vi är på väg, Kuba eller Vitryssland kanske?

Pär Gustafsson

ett citat i bruset...

Tommy Körberg: "Runar har IQ som en manet"

Kunde inte ha sagt det bättre själv.

Vad är solidaritet?

Då var det dags igen för alla socialister och fackmedlemmar att ge sig ut på gator och torg och demonstrera för bättre välfärd, i år igen. Främst är det sossar som är ute, som egentligen skäller på sig själva, det är ju faktiskt dom som sitter vid makten.

Årets slogan för Sossarna är trygghet och solidaritet, vet inte om det är speciellt originellt, men jag undrar verkligen vem som kom på det. För uppenbarligen har Sossarna helt och hållet tappat fotfästet. I dagens Sverige gömmer sig tusentals flyktingar i skräck, i en enorm otrygghet om att inte veta vad som händer nästa timme, dag eller vecka. Vad är det för solidaritet? Den finns inte, inte hos Socialdemokraterna iallafall.

Harmoni i livet

Mycket i livet handlar om harmoni. Finns den i kroppen mår man bra och kan göra ett bra jobb på sitt arbete eller lyckas med sina studier. Häromdagen då jag låg i en varm bubbelpool utomhus och betraktade den stjärnklara himlen över Göteborg hittade jag min harmoni, som vart ute på ett antal maratonlopp den senaste tiden. Så helt klart är att det behövs mer bubbelbadande i Sverige, så slipper vi fortsatta förtidspensioneringar och sjukskrivingar. Som i många fall inte behövs. Vi behöver fler arbetande medborgare inte färre:)

En annan fundering. Är det dags för en liberal påve nu som tycker att det är okej med homosexuella, aborter och användning av preventivmedel världen över?

Tyvärr tror jag inte det, nästa påve blir nog lika konservativ som den avlidna Johannes Paulus II, om än värre. Den avlidne Påven lär bli ihågkommen för sin kamp för Polen och dess befrielsekamp från kommunismen. Inte för att han genom sin makt såg till att HIV epidemin världen över blev något ljusare. Vila i fred, du store man - hoppas att det blir med harmoni.

Uteserveringarna

Våren är här, jag har väntat länge även om jag är en vinterkille, mest för att man kan åka utför på snön under vinterhalvåret i Europa. När jag efter min lunch ute på stan var på väg tillbaks till jobbet, flanerandes på avenyn i mina svarta solglasögon så saknade jag uteserveringarna. Varför inte ha öppet året runt om dom vill? Snart är uteserveringarna tillbaks längs våra gator, det ska bli trevligt. Mest bara en fundering.

Partipolitisering av universitetsstyrelser

I ett liberalt samhälle är det självklart att alla har rätt till en bra utbildning. En liberal utbildningspolitik syftar till att ge människor möjlighet att forma sina egna liv, påverka och förändra sin omgivning. Demokratin är beroende av upplysta människor som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. I en genomgång som Liberala Studenter i Göteborg har gjort av Göteborgs universitet styrelse visar det sig att en partipolitisering av styrelsen är tydlig från vänster. Vi har identifierat vilka personer som uttalat är partipolitiska. Liberala Studenter har enbart räknat på dom som har en uppenbar anknytning till något parti.

Göteborgs universitet är ett av få universitet i Sverige som saknar helt borglig förankring. Vi anser att varje tendens att politiskt minska lärosätenas frihet är ett tydligt hot mot demokratin och mångfalden inom universitetsvärlden.

Senast det var en borglig majoritet i riksdagen införde regeringen en ny högskolelag (1992:1434) där det fastställdes kriterier för regeringen vid tillsättningar av styrelser på högskolan. ”Därvid bör regeringen välja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag.” När väl Sossarna tog tillbaks makten togs dessa kriterier bort när regerings proposition 1996/1997:141 genomfördes. ”Regeringen anser att det ligger i sakens natur att ledamöter med den i högskolelagen föreskrivna bakgrunden utses och föreslår därför att lagen inte längre skall ange kriterier för vilka personer regeringen skall utse.”

Detta är bara ett exempel i en lång rad på hur Socialdemokraterna vill styra och ha fullkontroll över den högre utbildningen i Göteborg. På samma sätt som kyrka och stat skall vara åtskiljda skall vetenskapen och politiken vara det. Att tillsätta politiker som styr på vilket sätt forskning och utbildning skall gå till stinker Stalins anda lång väg. De totalitära staternas livslina har varit deras försök att kväva den fria tanken och styra upplysningen åt det håll de vill. Vad som nu har hänt och som vi ser i Universitets styrelse är bara ytterligare ett exempel på de exkrementer som den svenska socialdemokratin lämnar efter sig. De samlas i högar tills valmanskåren ser dem och då är det, oftast, borgerligheten som måste reformera om systemen än en gång så att styrelser inom universitetsvärlden tillsätts efter kompetens och mål. Men vem vet snart kanske Göteborgs universitetsstyrelse, utser Leif Pagrotsky till hedersdoktor i marinbiologi eller något annat missvisande för personens kompetens.

Högskolor och universitet drivs idag nästan uteslutande i statlig regi. Mångfalden inom det svenska universitetsväsendet när det gäller drifts- och verksamhetsformer måste öka. Det ökar studenters och forskares valfrihet och ökar konkurrensen. Därigenom kan också kvaliteten höjas för både personal och studenter.

Var är medmänskligheten, förståelsen och viljan att tjäna människors rättigheter?

Flyktingpolitiken som drivs i Sverige är både inhuman och kränkande.
Regeringspartiet, med Barbro Holmberg i spetsen talar om att människor inte kommer hit för att de flyr. I somras kom människor hit för att ta del av den svenska sjukvården. För några månader sedan, i samband med utredningen om dokumentslösa flyktingar, för att de vill byta identitet. Nu påstår sossarna att de 150 apatiska flyktingbarnen inte alls är sjuka utan att det är ett spel för att få stanna i Sverige. Tillståndet kallas depressiv devitalisering - det har ett namn, en diagnos, en dödlig konsekvens. Det är inte värdigt att ett demokratiskt samhälle att barnfamiljer måste gömma sig, leva under stark press och under svåra förhållanden. Men när det senast var omröstning i riksdagen i frågan om så kallade "apatiska flyktingbarn" skulle få uppehållstillstånd av humanitära skäl eller ej röstade både S och M:s ledamöter för att utvisa barnen. Det är skrämmande. Var är medmänskligheten, förståelsen och viljan att tjäna människors rättigheter? Det behövs en ny flyktingpolitik, en som är human och värdig ett demokratiskt land som vårt. En bra början är att ge alla flyktingar amnesti och hälsa dom välkomna.

Fusk med bidrag

Bidragsfuskandet som media har avslöjat bland annat inom Ung vänster och inom SSU är så allvarliga att det krävs oberoende granskning, inga interna undersökningar som resulterar i att man borstar bort skandalerna under sin egna dörrmatta. Att ungdomsminister Lena Hallengren själv skulle förändra ett system som hon till fullo själv, dels som förbundssekreterare och dels som distriktsordförande för SSU Kalmar utnyttjat. Det behövs förändring, men sossarna lär fortsätta hålla varandra plikttroget bakom ryggen.

Liberalerna har länge krävt att stödet till ungdomsorganisationer borde ges utifrån hur många mandat de politiska partierna får i riksdagsvalet, inte hur många medlemmar organisationerna har. Det nuvarande bidragssystemet har genom åren skapat en grogrund för fusk och mygel med medlemsiffror. Ju fler medlemmar detso mer bidrag. Vi ska vara oehört glada över att vi inte har åsiktsregistrering i Sverige, dock har det fört med sig att medlemssiffrorna inte går att kontrollera. Så att komma åt fuskandet som kommunisternas och sossarnas ungdomsförbund håller på med, är att införa solidaristk medlemsbaserade bidrag.

Det råkade jobba polacker där

Nyligen satte facket upp röda blockadlappar på Tallhyddans restaurang i Nolhagaparken i Alingsås. Varför? Det råkade jobba polacker där.

När ska Byggnads sluta leka protektionister och faktiskt förstå att de förstör markanden. Vad vi liberaler vet så föll Sovjetväldet för ett bra tag sedan, att EU har utvidgats och skapat nya regler för markanden. Något som Sverige och facken måste ta till sig. Men så länge som LO och Byggnads pumpar in miljoner från sina medlemmar i Sossarnas valkampanjer, så kommer en EU-fientlig politik att drivas.

Byggnads smutskampanjer om sina arbetarkolleger från Centraleuropa fortsätter och solidariteten med omvärlden lyser med sin frånvaro. Vi lever i ett fritt land, där det är upp till varje företagare att teckna kollektivavtal. Det ska inte finnas någon skyldighet för utländska företag att tillämpa svenska lönenivåer. Att tillåta olika minimilönenivåer för svenska och utländska företag betraktar vi liberaler som ren och skär diskriminering. EUs regelverk är till för att följas.

EUs tjänstedirektiv lyser dock starkt på Byggnads mörka himmel och är bra för en ökad handel av tjänster och är något bra för svenska företag och framför allt för oss konsumenter.

Självklart kommer direktivet att påverka priset på tjänster, men konkurrens och fri handel fungerar på det sättet, oavsett vad Byggnads tycker. Att detta skulle leda till social dumping är inget annat än att spotta på våra europeiska grannar. Marknadsekonomin är det enda system som delar makten mellan producenter och konsumenter. Maktbalansen är ständigt hotad av att olika intressen försöker gynna sig själva på marknadens bekostnad, något som Byggnads gärna gör så fort som någon börja snickare med utländsk bakgrund börjar försörja sig. Vi liberaler slogs för arbetsrätten redan 1884, långt innan Byggnads var påtänkt och står fortfarande bakom reformen, men tjafs om detaljerad lagstiftning bara till besvär för våra företag både i Sverige och ute i det stora hemska EU.

Retorik

”Det är dags att ta ansvar och visa beslutsamhet i det som är en ödesfråga för Sverige. Regeringens passivitet inför de integrationsproblem vi har är upprörande. Det behövs nya idéer för en fungerande integrationspolitik och en ny regering för Sverige som visar handlingskraft i stället för tomt prat” - Mauricio Rojas.

Jo jag håller verkligen med om det, men snälla Mauricio, istället för att prata om problemen – hur ska liberalerna lösa det? Jag älskar retorik, härskartekniker, och politiskt spel. Men det gäller att börja i rätt ända – det kan du ha lite svårt för ibland…

Sponsrar CIA ungliberalerna?

Häromdagen fick jag ett gammalt nummer av Lokalpressens utgåva i Frölunda i handen. En riktigt rolig läsning. Där skrev Daniel Uppström på debattsidan bland annat att CIA finansierar ung liberalernas verksamhet. Hur kan man få något sådant för sig?

Seriöst så vet jag inte vilken värld Daniel Uppström lever i, men att påstå att Folkpartiet Liberalerna skulle vara en extrem organisation i svensk politik är både löjligt och absurt. Liberalerna har alltid stått på barrikaderna och kämpat för solidaritet, frihet och jämlikhet. Jag vill minnas att redan i början av 1900-talet drev liberalerna igenom folkpensionen, medling i arbetstvister, bättre arbetarskydd samt ökat stöd till olycks- och sjukkassor. Vi drev igenom parlamentarismen, allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, dessutom införde vi åttatimmars arbetsdag. Senast vi hade makten genomförde vi handikapp- och pensionsreformer, ökad frihet för radio och TV samt en valfrihetsrevolution inom välfärdstjänsterna. Är detta extremt?

Kanske i dina ögon, men vi liberaler har alltid slagits för frihet och rättvisa inte bara inom våra egna gränser utan över hela världen. Daniel påstår i sin insändare att Liberala ungdomsförbundet skulle ta emot ekonomiska medel från amerikanska CIA, det kanske är det största skämtet jag någonsin har hört och inget jag behöver kommentera. Att statliga och kommunala medel används till perversa böjelser för massmördare och diktatorer som Josef Stalin, Kim Jong Il och Fidel Castro är däremot extremt.

Vad har hänt med Svenska folket? Jag bara undrar.

Vad har hänt med Svenska folket? Jag bara undrar.

Du trodde min kärlek var här för gott
Vad du än trodde så trodde du fel
Att jag skulle vara nöjd med min lott
Vad du än trodde så trodde du fel
Jag vill få njuta själv när jag vill
Och jag vill älska i många år till
Den här gången så trodde du fel
När jag går ur det här blir jag hel

Att Arja Saijonmaa blev sist i senaste delfinalen i svenska melodifestivalen med en sådan grym låt är ett stort skämt och ett bevis på att svenskar antingen inte kan rösta eller inte kan schlager. Arja är mångfalden, liberalismen, öppenheten och framförallt får hon alla blommor att blomstra.

Visa Arja hatare säger att han är sååå 1987. Jag kan verkligen inte hålla med om det. Hon är inte överskattad och lever inte på sina gamla meriter. Hon har inte bara en hit, hon har många. Förutom just 1987 bidrag ”Högt över havet” så är ”Jag vill leva i Europa” en klassiker som hör hemma i historieböckerna. Hon är inte bara känd i norden, utan över hela Europa. Jag kan bara säga som min vän Olaary; ”Sextioett bast med de benen...ja, jag kommer att vara urlycklig om jag har sådana när jag är femtio...” Hur kunde svenska folket. Suck.

NEJ till sänkning av straffmyndighetsåldern

”Det bästa brottsförebyggande arbetet vi kan göra är att stoppa nyrekryteringen till kriminaliteten. Då behöver vi tydliga och snabba insatser när unga människor begår brott. Att sänka straffmyndighetsåldern är ett av flera nödvändiga steg.” Det sa Johan Pehrson, Sveriges kommande justitieminister när han presenterade Folkpartiets nya förslag till rättspolitik. Han får mer än gärna bli ny minister, men tänk gärna till lite...:)

Självklart måste alltid kriminalitet bekämpas med kraft och staten måste alltid ligga före i utvecklingen. Men att sänka straffmyndighetsåldern är att gå för långt. Det finns inga belägg för att sänkt straffålder leder till minskad kriminalitet, snarare skapas det bara fler unga och balla martyrer. Däremot håller jag med om att vi bör återskapa en riktig närpolis istället för S-regeringens fjärrpoliser.

Sen har jag bara en fundering till angående det nya förslaget; ”Polisen ska kunna använda sig av kräkmedel vid misstanke om narkotikabrott.” Okej, vad händer då?

Picea abies (L.) H. Karst

Gran är ett av de få vildväxande barrträden i Sverige. Kronan har en smalt konisk form och huvudstammen är rak, de övre grenarna är uppåtriktade och de nedre grenarna är ofta hängande. Barren sitter enstaka direkt på grenarna och har en långsmal infästning i motsats till ädelgranar (Abies), vars barr fäster med en cirkelrund skiva. Barren blir omkring åtta till tio år gamla, men senare års försurning anses förkorta livslängden i utsatta områden. Granen finns likt Socialdemokratin över hela Sverige, förutom i södra delar. Dock finns sossarna där. Under granar växer oftast ingenting, där härskar mest mörker. Göran Johansson (S) ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg är en stor och mäktig gran och under honom växer det inget bara mossa. Det är nu dags att avverka rödagranar i landet, för tyvärr tog inte orkanen Gudrun dom också…

EU är unikt och kalasbra

Europeiska Unionen är ett unik internationell samarbete, ingen annan organisation har kommit så långt när det gäller att med fredliga medel integrera stater och finna effektiva former för samarbete. För att kunna fortsätta fullgöra sitt uppdrag att lösa gemensamma problem, inte minst befästandet av fred, demokrati och frihandel, måste dock EU reformeras. Det var EU som med öppna armar hjälpte Östeuropa när kommunistdiktaturerna föll. När gamla Östeuropa förenades 1 maj för första gången på fredlig väg förra året, firade vi liberaler, vad gjorde Ung Vänster?
För att EU skall bli den effektiva och fungerande union som vi liberaler eftersträvar krävs tydligare regler och mer insyn. EU behöver en konstitution, en europeisk författning präglad av tydligare ansvarsfördelning mellan EU och medlemsstaterna. Där fler majoritetsbeslut och mer makt åt Europaparlamentet är centralt. Att Ung Vänster inte vill ha ett öppnare och tydligare EU är tydligt. Det enda ung kommunisterna vill, är att kasta grus i maskineriet.
EU behöver mer kraft och mindre byråkrati - förslaget till konstitution föreslår färre och tydligare uppgifter, men också större handlingskraft och insyn för medborgarna. Jag kan rekommendera alla komunister att läsa förslaget till ny konstitution, så att ni vet vad ni debatterar och skriker åt.

På söndag går spanjorerna och röstar Ja och det tycker jag är bra.