torsdag, mars 19, 2009

Frihet är frihet!

I veckan överlämnades propositionen om kårobligatoriets avskaffande från regeringen till riksdagen. Det är en efterlängtad och i allt väsentligt väl uttänkt reform. Argumenten för avskaffandet av obligatoriet har vi i LS framfört ofta och enträget. Jag vill här lyfta fram en lite förbisedd aspekt av det hela.

I veckan överlämnades propositionen om kårobligatoriets avskaffande från regeringen till riksdagen. Det är en efterlängtad och i allt väsentligt väl uttänkt reform. Argumenten för avskaffandet av obligatoriet har vi i LS framfört ofta och enträget. Jag vill här lyfta fram en lite förbisedd aspekt av det hela.

Kårobligatoriets förenlighet med den föreningsfrihet som stadgas i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) – vilken Sverige är anslutet till sedan 1952 och som står över svensk lag enligt regeringsformen 2 kap. 23 § – har prövats ett flertal gånger. I fallet X v. Sweden (6094/73), från juli 1977, avgjordes om kårobligatoriet skulle prövas gentemot stadgandet om föreningsfrihet, i artikel 11.

Europa kommissionen, då kontrollorgan för konventionen, framhöll att en studentkår är en del av universitetets administration av studenterna, och eftersom föreningsfriheten i artikel 11 inte gäller för offentliga institutioner, gick bestämmelsen inte att applicera på en studentkår. I alla efterföljande fall där frågan tagits upp utifrån EKMR har samma bedömning gjorts.

Vad detta säger är alltså att kåren, tvärtemot vad många obligatorieförespråkare i Sverige hävdar, inte är fristående, utan är en del av universitetet.

Vi som gillar föreningsfrihet kan tycka att det är synd att en prövning gentemot rätten till föreningsfrihet inte kunde ske. Avgörandet aktualiseras dock i och med regeringens liggande proposition. Där förs ansvaret för finansieringen av studentinflytandet över på staten och lärosätena får större ansvar för att välja vilken organisation som bäst representerar studenterna. Kritikerna menar att detta innebär ett minskat "oberoende" hos kårerna. I själva verket, vilket bedömningen utifrån EKMR visar, så har kårerna hela tiden varit att se som en del av universiteten. Och eftersom universiteten är statliga myndigheter så är kårerna också att se som offentliga organ.

Den reform som regeringen nu genomför för alltså studentinflytandet väsentligt mycket närmare den funktion kåren har utifrån ett mänskliga rättighets-perspektiv!

(Mer om detta går att läsa i Liberala studenters rapport Kåren efter kårobligatoriet som vi släppte förra året.)

Inga kommentarer: