Sedan början av månaden är jag arbetslös, mitt vikariat på stadshuset i Göteborg, avslutades vid månadsskiftet. Ägnade morgonen åt arbetsförmedlingen - så nu är det officiellt. Deras verksamhet borde kunna bli än mer digital. Något positivt med att arbetslösheten trädde in just nu, är att det under den närmsta tiden kommer att äga rum tre världsmästerskap i alpint, längd och skidskytte. Något jag gärna inte missar, å andra sidan så skulle jag hoppa på första jobb om jag fick något…
Att bli arbetslös är inte det värsta som finns, men det tar tid innan man har lyckats att få alla papper i ordning och få kontakt med sin a-kassa. Jag har varit medlem sedan 2004 oavsett om jag har studerat eller inte och just nu sitter jag i telefonkö (första gången jag har kommit fram på fler försök per dag, sedan förra veckan till själva kön) och hoppas att när jag väl kommer till kundtjänsten (som verkar grymt underdimensionerad) hoppas jag att det mesta ska lösa sig. Sen blir det telefonkö hos CSN – som vill att jag ska börja betala av mina lån. Det värsta jag vet är att stå i en kö, så det här nog rätt bra terapi för mig. Nu har jag bara 25 före mig, 20 har försvunnit sedan jag började skriva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar