Vill bomba min A-kassa

Sedan början av februari är jag arbetslös, då anmäldes jag samtidigt till min A-kassa för att få ersättning och började skicka in deras talonger var 14:e dag. Den dag då jag började arbeta på heltid har jag varit medlem i A-kassan. Jag tycker det är fullt rimligt att vara med och betala för en försäkring. Jag tycker också att alla som arbetar ska betala en något större del av försäkringens kostnader och att ersättningen ska trappas ner med tiden. Det tycker jag fortfarande och skulle helst se en obligatorisk försäkring för alla som förvärvsarbetar.

Mina sparade pengar börjar sina, vilket betyder att jag behöver få ut min ersättning i slutet av denna månad. Därför ringde jag nyss upp till Alfa-kassan. Jag fick inget svar, efter lång väntan i telefonkö. För de har nämligen upp till 10 veckors kö, innan man hamnar hos en handläggare. Först efter att en handläggare har tittat på mitt ärende kan jag få besked om jag får några pengar eller ej. Är dock säker på att jag har uppfyllt alla kriterier, även om det inte hjälper just nu. Därefter kan jag få besked om min ersättning, då kommer den även utbetalas retroaktivt. Jag har över en månad kvar i kö, innan jag får besked.

Nu har jag tur. För det är inte kris och katastrof. Men för dem som inte har samma förutsättningar som mig, måste ha ett helvete. Min kris har ännu inte brutit ut. Just nu är jag bara fruktansvärt upprörd, sur och arg. Jag tycker att service och god information borde vara A och O för en verksamhet som denna. Men icke. Den är värdelös. Det borde inte vara så svårt att i dessa tider anställa fler telefonister och handläggare, när de vet med sig att det blir mer att göra. Är vi inne i den värsta lågkonjunkturen på länge, räcker inte 145 anställda.

Vilket annat sunt företag/myndighet hade hanterat situationen annorlunda, om man nu tror på att snabb service är bra både för ”ärendet” och för kassan. För när hanteringen sker fort, skapas också incitament till att jag som ”ärende” dels mår bättre och enklare kan hantera min tillvaro. Det vill säga snabbare komma ut i arbetslivet.

Hade jag inte varit den städade individ jag är – skulle jag nog ha bombat bort min A-kassa för längesen. Nu får jag avreagera mig på bloggen istället och blunda för fakturorna som ligger intill mig. Några dagar till.

Köer, AMS och a-kassa

Sedan början av månaden är jag arbetslös, mitt vikariat på stadshuset i Göteborg, avslutades vid månadsskiftet. Ägnade morgonen åt arbetsförmedlingen - så nu är det officiellt. Deras verksamhet borde kunna bli än mer digital. Något positivt med att arbetslösheten trädde in just nu, är att det under den närmsta tiden kommer att äga rum tre världsmästerskap i alpint, längd och skidskytte. Något jag gärna inte missar, å andra sidan så skulle jag hoppa på första jobb om jag fick något…

Att bli arbetslös är inte det värsta som finns, men det tar tid innan man har lyckats att få alla papper i ordning och få kontakt med sin a-kassa. Jag har varit medlem sedan 2004 oavsett om jag har studerat eller inte och just nu sitter jag i telefonkö (första gången jag har kommit fram på fler försök per dag, sedan förra veckan till själva kön) och hoppas att när jag väl kommer till kundtjänsten (som verkar grymt underdimensionerad) hoppas jag att det mesta ska lösa sig. Sen blir det telefonkö hos CSN – som vill att jag ska börja betala av mina lån. Det värsta jag vet är att stå i en kö, så det här nog rätt bra terapi för mig. Nu har jag bara 25 före mig, 20 har försvunnit sedan jag började skriva.