onsdag, oktober 29, 2014

Utred Natomedlemskap


I går överlämnade Tomas Bertelman sin utredning Försvarspolitisktsamarbete - effektivitet, solidaritet, suveränitet till regeringen. Utredningen som är ett gediget arbete menar att nuvarande försvarssamarbete lider ”av begränsningar, eftersom skillnaderna beträffande allianstillhörighet avgör hur djup samverkan kan bli” och slår fast att en prövning av ett svenskt Natomedlemskap behöver genomföras. Bertelman menar att det vore en fördel om en sådan studie kunde genomföras tillsammans med Finland.

Jag delar den slutsatsen. En bred utredning behöver pröva frågan om ett medlemskap i Nato. Tyvärr avvisade regeringen direkt ett sådant initiativ. Det är oklokt och ansvarslöst. Sverige har inte ensamt förmågan att möta allvarliga säkerhetsutmaningar. Därför bör frågan nu lyftas i riksdagen. Kanske är en kompromiss möjlig där en utredning om värnplikten tillsätts samtidigt, vilket GP:s ledarsida lyfter i dag.

TV4 Nyheterna presenterade i dag en ny Novusmätning som visade att 37 procent är positiva till ett medlemskap och att 36 procent var ­negativa, vilket är en kraftig förändring sedan en liknande mätning i våras. Förändringen speglar den utveckling som pågått under längre tid med kränkningar både i luft och till havs.



I nyhetsflödet: AB, AB2, SvD1, SVT I bloggosfären: Rasmus,

torsdag, oktober 23, 2014

En budget som hotar jobb och tillväxt

I dag presenterade Magdalena Andersson det rödgröna förslaget till statsbudget. Förslaget innebär ett hot mot jobb och tillväxt. Det är ett havsverk där riktiga jobb straffbeskattas till förmån för låtsasjobb.

Höjda bidrag minskar incitamenten till jobb. Det är i grunden en fara för välfärdens finansiering och dess kvalité. Istället för att stärka tillväxten, straffbeskattas jobb och företagande. Det ökar riskerna kraftigt för att människor kommer att pressas ut i arbetslöshet. 

Förslaget slår extra hårt mot unga och äldre på arbetsmarknaden som nu blir dyrare att anställa. Bara för försvaret innebär den höjda avgiften en ökad kostnad på en kvarts miljard. Färre arbetade timmar ger mindre pengar till skola, omsorg och sjukvård. Halveringen av RUT-avdraget slår även hårt mot en kvinnodominerad och tillväxtskapande bransch. 

Samtidigt överges överskottsmålet. Resultatet kommer att bli att Sverige står sämre rustat för framtiden. Allt detta sker i ett läge där Sverige har Europas starkaste offentliga finanser och där Alliansen har minskat utanförskapet med 200 000 personer sedan 2006. 

Vad vi nu ser är en kraftig vänstergir och en återgång till ett Sverige med ökat utanförskap och minskad tillväx där system är viktigare än människors frihet och egna val. I praktiken saknar regeringen egna och nya förslag för fler i arbete.

Det parlamentariska läget i riksdagen är svårt - men än värre är innehållet i regeringens förslag till budget. Förslaget till statsbudget är en återställare till det som inte fungerade och en budget med flera förlorare och en vinnare, Vänsterpartiet.

Mer om budgeten: SvD, Svd2, DN1, DN2, DN3, EX, DI, AB, GP, GP2,

onsdag, oktober 22, 2014

Det är något som har gått sönder i finansministerns retorik, del 2


Finansminister Magdalena Andersson som imorgon, torsdag, ska lägga fram den nya regeringens förslag till budget i riksdagen har upprört både opposition och landets ledande ekonomer. Det först nämnda är inte särskilt uppseendeväckande, mer regel (även om det är rätt i sak). Det andra är däremot mer ovanligt.

Uttalandet som skapade reaktioner och rubriker var finansministerns presskonferens i förra veckan där Andersson menade att statens "lada var helt tom" och att bordet var "helt avskrapat". (Läs
Det är något som har gått sönder i finansministerns retorik).

I söndagens
Agenda i SVT sågade en rad ekonomer finansminister. Vi tar några favoriter i repris.

Nationalekonomen Stefan de Vylder:


"Vi har Europas lägsta statsskuld i förhållande till BNP. Situationen är utmärkt."


Nordeas chefekonom Annika Winsth:


"Sverige har hanterat det här på ett ganska föredömligt sätt jämfört med många andra länder."


Finanspolitiska  rådets ordförande Lars Calmfors:


"Att diskutera på det här sättet som socialdemokraterna och Magdalena Andersson gör - det är helt enkelt inte seriöst."


Det var i söndags. Redan på fredagen försvarade finansministern sin syn på statens finanser "primetime" hos
Skavlan. Då försökte hon med konststycket att förklara samma sak med nästan samma ord. Gick det bra? Nja, kritiken fortsatte och hon är nu KU-anmäld.

Vad försöker då finansministern uppnå med sin retorik? Sanningen är nog rätt enkel. Det är rätt troligt att hon vill svartmåla den svenska ekonomin så att det är möjligt att chockhöja skatterna för att finansiera de rödgrönas löften och blidka vänsterpartiets kavalkad av utgifter.


Starten för Andersson på Finansdepartementet har inte varit den bästa och imorgon ska hon presentera sin första statsbudget som finansminister. Det gör hon med en försvagad auktoritet. En sak är säker, det blir
svårt att ta Magdalena Andersson på allvar framöver.

I nyhetsflödet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SR, Ex, DA, FP, SVT,


måndag, oktober 20, 2014

Sverige är värt att försvara

Sverige är ett litet och neutralt land. Som neutralt land säger vi till omvärlden att vi själva ska försvara oss och det kräver ett starkt försvar. Men sedan mitten av 90-talet har försvarets utgifter minskat i samma takt som svenska försvaret har prioriteras ned. Politiska beslut som självklart har fått effekter.

Försvarsbloggen Wiseman's Wisdoms menar att ”detta har tyvärr fått mycket allvarliga konsekvenser på den svenska försvarsförmågan idag, inte minst genom de beslut som fattades inom ramen för försvarsbesluten 2000 och 2004.”

Nuvarande underrättelseoperation i Stockholms skärgård är omfattande och kräver liknande resurser. Samtidigt saknas exempelvis helikoptrar med ubåtsjaktförmåga som har avvecklats, vilket försvårar nuvarande operation. Förre ÖB Bengt Gustafsson menar att försvaret i dag inte har det som krävs, vare sig i kunskaper eller utrustning

Det är ingen hemlighet att undervattensverksamhet och kränkningar av svenskt territorialvatten har varit förekommande, bland annat i Göteborgs norra skärgård 2011.  

Säkerhet skapas idag i allianser, inte i alliansfrihet. Redan i dag har Sverige ett nära samarbete med Nato, det är dags att steget fullt ut och skyndsamt ansöka om medlemskap i Nato. En annan kursändring bör även hittas i regeringens kommande budget.

Senaste dagarnas händelser kommer pröva den försvarspolitiska debatten i Sverige och det är bra. Hos vissa partier hoppas jag också att politiken kommer att omprövas. Miljöpartiet och Feministiskt initiativ krävde exempelvis i valrörelsen kraftiga besparingar på just försvaret. Det är det tyst om nu.


Sverige är värt att försvara, beredskapen behöver stärkas och det kräver ett starkare försvar.



Ensam är inte stark.


I nyhetsflödet:
DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, GPSvd, SvD2, AB, SVT, Ex1, Ex2
Ex3,

Jakten på Röd Oktober?


De senaste dagarna har en omfattande militär underrättelseoperation pågått i Stockholms skärgård i sökandet efter en undervattensfarkost. Enligt uppgifter till SvD handlar det om en skadad rysk ubåt. Ryska försvaret menar att det är holländsk ubåt. Svenska försvarsmakten klassar händelserna som "trolig" undervattensverksamhet.

Under några år har vi kunnat se en oroande utveckling i vårt närområde med ett allt mer auktoritärt Ryssland. Georgien 2008 och händelserna i Ukraina, visar att Ryssland använder militärt våld mot sina grannländer när de anser sig behöva det.

Det är uppenbart att det svenska försvaret måste stärkas, inte minst incidentberedskapen. Vi minns alla påsken 2013. Folkpartiet drev både i Försvarsberedningen och under valrörelsen en tydlig linje: Sverige är värt att försvara och att försvaret måste rustas upp. Det operativa allvaret är här och nu.

Senaste dagarnas händelser i Stockholms skärgård visar med all tydlighet både på behovet och vikten av ett starkt försvar både i luften och till sjöss.

I bloggsfären: Rasmus Jonlund,


I nyhetsflödet:
DN, DN2, DN3, DN4, GP, Svd, SvD2, AB, SVT, Ex1, Ex2,

 

lördag, oktober 18, 2014

Miljöboven Romson


Det finns ingen tvekan om att den nya vice statsministern med ansvar klimat- och miljö, Åsa Romson, är välutbildad och kunnig på miljöfrågor. Till skillnad från övriga partiledare har hon en doktorsexamen, dessutom i internationell miljörätt. Vissa skulle nog säga att hon är expert på sitt område.

Mot den bakgrunden kan man därför ställa sig frågan varför granskningen i media av det nya statsrådet mer eller mindre har uteblivit. Efter avslöjanden från Expressen har det framkommit att Romson underlåtit att betala energiskatter för diesel, målat sin husbåt med en giftig bottenfärg, värmer upp fartyget med en oljepanna och tömmer gråvatten rakt ut i Östersjön.


Det är trots allt klimat- och miljöministern som har struntat i att betala miljöskatter, förgiftat havet, skickat ut koldioxid i luften och släppt ut b
ad, disk och tvätt rätt ut i vattnet. Samtidigt har hon i riksdagen drivit på för en tuffare lagstiftning mot just ”miljöbovar”. Det är uppenbart att hon lever inte upp till de moralprinciper hon uppmanar andra att följa.

I veckan skrev
Sanna Rayman ett uppmärksammat inlägg på Ledarbloggen vilket också Patrik Kronqvist gjorde i Expressen om varför Romson inte har granskats lika mycket och tufft som skedde när moderata ministrar tillträdde 2006. Läsvärda. 

I nästa vecka ska Europeiska rådet besluta om EU:s klimatpolitiska mål för 2030. Ett annat område där Miljöpartiet har suttit på höga hästar under väldigt lång tid. Men nu när de sitter på makten är det annat ljud i källan. Vad är egentligen regeringens hållning?