Glädjande besked om studenters ekonomi – men mer kan göras

Allt fler studenter är nöjda med sin ekonomiska situation. Det skriver jag på Gaudeamus debattsida. Alliansen satsade på låg- och medelinkomsttagare när jobbskatteavdraget infördes, för skattesänkningarna kommer inte enbart kommer den heltidsarbetande befolkningen till del. Att studenter nu får behålla mer av varje intjänad krona kan inte ses som annat än glädjande. Det ska löna sig att även arbeta som student.

Studenter har en rekordhög köpkraft

”Studiemedlet har aldrig tidigare varit så mycket värt om man tittar till den allmänna kostnadsbilden i samhället. Studerande har i dag rekordhög köpkraft historiskt sett.”

Det säger Carl-Johan Stolt utredare på CSN i samband med att myndigheten presenterade rapporten, Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009, i slutet av förra månaden. Rapporten är intressant och ger en fördjupad bild av hur situationen är för landets studenter. Framtidstron är ljus. Däremot tror jag inte att alla studenter håller med om att deras köpkraft är rekordhög. Ledarsidan i Skånskan är inne på samma linje. En sak är dock säker. Studenter som grupp har alltid varit bra på att ropa efter vargen.

Tre saker som regeringen däremot borde göra är:

1. Gör det enklare att arbeta för studenter. En bra merit för studenten som ökar chansen att få jobb efter avslutad utbildning (det visar också CSN:s rapport). Liberala studenter vill avskaffa fribeloppstaket för studielån. Mer om jobb.

2. Individualisera studiemedelssystemet genom att införa möjligheten att ta tilläggslån för studenter som har ett sådant behov samt genom att tillåta studiemedel i undantagsfall längre tid än idag. Låt andra aktörer än CSN få verka på marknaden för studielån.

3. Förändra byggkraven för studentbostäder. Med tanke på det tidsbegränsade boendet och studentens ekonomiska situation ska byggkraven för studentbostäder tillåtas vara lägre än för andra bostäder, så att fler och billigare studentbostäder blir tillgängliga.

Konkurrensutsätt CSN!

Idag debatterar jag CSN:s framtida roll med Moa Neuman från SFS i Lundagård. Jag tycker att banker kan ta över mycket av den verksamhet som CSN idag bedriver och anser att verksamheten kan konkurrensutsättas. Tillsammans med ett mer individuellt studiemedelssystem skulle det möjliggöra för fler studenter att finansiera sina studier genom arbete och förmånligare lån. Det händer mycket, men finns fortfarande mycket kvar att göra på det högskolepolitiska området. Hoppas att Studiesociala utredningen landar som mig och Liberala studenter i frågan om CSN.

Hellre individualism än fyraårsspärr

Min gamla kollega i Utbildningsnämnden i Göteborg, miljöpartisten Lage Rahm som numera sitter i riksdagen och är ledamot i den studiesociala kommittén, har nyligen meddelat att den eventuellt kommer att föreslå en begränsning av studiemedelstiden i sitt betänkande, som kommer i slutet av mars. Istället för dagens sex år ska normaltiden för studiemedel begränsas till fyra år med möjlighet till dispens för studier upp till sex år. En oerhört viktiga fråga i sammanhanget är vad som krävs för att få dispens efter 4 års studietid. Kommer det räcka med att studenten tagit alla sina högskolepoäng efter fyra år, eller måste den tagit ut en kandidatexamen? Om det kommer ett krav på examen efter fyra år ställer vi oss i Liberala studenter mycket skeptiska till detta; hur blir det då med de studenter som vill byta utbildning halvvägs? Eller de knasbollar, förlåt mitt ordval, som bara vill läsa A-kurser för att få en bredd?

Lösningen stavas inte krav och paternalism utan individualism och eget ansvar. Vill man öka incitamenten för studenterna att ta examen i tid bör man istället lägga om ansvaret för studielånen från CSN till banker. Den enskilde studenten får då såväl ansvar som frihet att lägga upp planeringen av sina studier i större utsträckning i samverkan med sin bank. Ett sådant system finns i till exempel vårt grannland Finland och fungerar bra där.

Ambitionen att få fler studenter att ta examen i tid är i grunden god. Vi anser dock att det här är fel sätt att närma sig problemet. Problemet i svensk student- och högskolepolitik har länge varit att staten detaljstyrt studenternas tillvaro alltför mycket, både genom styrningen av högskolorna och genom studiemedelssystemet. Vi vill se mer av valfrihet, mångfald och flexibilitet för alla studenter, inte hårdare krav på studenterna.

Låt studenter extrajobba fritt

Strax innan årsskiftet kom beskedet som många studenter länge väntat på: taket i fribeloppet höjs till 130 000 kronor om året. Det är den summa som studenter kan tjäna före skatt utan att bli återbetalningsskyldiga för studiemedel hos CSN, det skrev jag på GT debatt när jag var på skidsemester i Österrike. Debattaren kan läsas här.