Varför säga nej? Det är ju inte ens roligt. Nu har i alla fall det glada, annars så orangea och liberala landet Holland, sagt nej, med en stor majoritet till EU:s nya konstitution. Tråkigt.
Jag kan förstå om nationalister, som anser att det var bättre på 1800-talet, då Europa var en blodig kontinent med massa små härskarriken, röstar nej. Men att vänstern, som i alla lägen hatar USA röstar nej, det förstår jag inte. Konstitutionen skulle innebära att EU än gång för alla kan bli en stark marknad som kan konkurrera mot USA. Då skulle EU:s röst bli mycket starkare, inte svagare, dit vi nu är på väg. Den internationella brottsligheten kommer att bli värre och solidariteten med över Europa, som vill in i gemenskapen försvinner. Istället för en bra pocketbok, som alla kan läsa och ta till sig, vill nejsägarna i Sverige och övriga EU ha en satans massa byråkrati och skriker med all tydlighet; EU är bra som det är. Jag undrar vad Nejsägarna egentligen vill, någon som vet?
I marginalen; Uppenbarligen har många politiker, en väldig rädsla för Janne Josefsson. I senaste uppdrag granskning i SVT var Janne ute och frågade riksdagspolitiker om deras kunskap kring EU:s nya konstitution. Jag tyckte att programmet, var väldigt roligt, jag skrattade åt allt. Många partikamrater blev utfrågade och många hade inte koll. Bättring, av det Europavänligaste partiet. Fast mycket i just den gär frågan, handlar kanske inte så mycket om paragrafer hit eller dit, utan snarare om vad man vill och inte vill med EU. Men har man läst texten, borde inte frågorna vara så svåra - som det verkades vara:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar