Skuggbudgeten är det bästa alternativet

Alliansregeringens reformer har lagt grunden för ett ekonomiskt starkt Sverige. Ansvarstagande för ekonomin tillsammans med satsningar på jobb och företagande har skapat förutsättningar och bidragit till den tillväxt av jobb som vi nu ser. Regeringens förslag till statsbudget, med skadliga skattehöjningar på jobb, företagande och bildning, tillsammans med en kraftig bidragsutbyggnad kommer att bromsa den utvecklingen och minska incitamenten för fler i jobb, något som regeringen är medveten om. Det kommer att slå hårt mot välfärden. 

I regeringens finansplan (sidan 57) konstateras att både sysselsättningen
och BNP kommer att dämpas med anledning av regeringens skattepolitik.

I dag presenterade Alliansen sitt skuggförslag till budget och budgeten innehåller kraftfulla satsningar på mer kunskap i skolan, insatser för fler jobb, bättre villkor för företagande och förstärkt välfärd tillsammans med satsningar på bättre miljö, infrastruktur och ett starkare försvar. Det innebär ett samlat förslag som bygger Sverige starkt för framtiden. Ett alternativ som tar ansvar för ekonomin och som värnar överskottsmålet. Skuggbudgeten är det bästa alternativet för Sverige. 

I nyhetsflödet: DN, DN2, EX, SR, AB, SVT, GP, FP,

Folkpartiet tar strid för viktiga skolreformer

I dag presenterade Jan Björklund tillsammans med sina kollegor i Alliansen den del av skuggbudgeten som handlar om utbildningspolitiken. Dagens besked i riksdagen var tydligt och visar på den höga ambition som Folkpartiet och Alliansen har med den svenska skolan.

Alliansen tar strid för en rad viktiga skolreformer som bygger vidare på förra regeringens reformarbete av den svenska skolan. Det handlar bland annat om 10-årig grundskola, betyg får årskurs fyra, möjlighet att lämna ordningsomdömen, att gymnasiet ska vara frivilligt och att det inte ska vara en skyldighet att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet.

Förslagen kommer att läggas som motioner i riksdagen och när det gäller betyg från fyran kräver  oppositionen att ett förslag till proposition läggs fram senast i augusti 2015. Martin Ingvars gedigna utredning, En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, är redan klar och presenterad.

Skolan behöver ett fortsatt fokus på kunskap. Det vinner alla elever på.

I nyhetsflödet: SVT, SvD, DN, DN2, Ex, SR1, SR2, AB,

Bristen på rutin skadar regeringen

Om det nu är ”tomt i ladorna” som Magdalena Andersson har hävdat sedan hon tillträdde som finansminister är det rätt konstigt att det på samma gång är fullt möjligt att låta kostnaderna för Förbifart Stockholm rulla med 4 miljoner kronor om dagen, samtidigt som arbetet står stilla. Något har gått sönder.

Dagens industri har de senaste dagarna granskat trafikhaveriet och infrastrukturministern Anna Johansson sade igår till tidningen att bygget ska starta upp igen 1:a maj. Stefan Löfven hävdar i dagens upplaga att det är Anna Johannson som äger beslutet och att ”frågan om datumet” inte är viktigt för regeringen.

Frågan är om regeringen och socialdemokratin har råd med det.

En undersökning som DI har låtit göra visar att en bred majoritet av stockholmarna tycker att frysningen av Förbifarten, nedläggningen av Bromma flygplats och att riva upp planerna om Slussen är dåliga förslag. Väljarnas sågning av det som nu pågår ligger helt i linje med den kritik som förts fram av både oppositionen och näringslivet.

En hälsning till lärarna i höstmörkret

Ska de allra bästa studenterna lockas till lärarutbildningar runt om i landet och ska huvudmän kunna behålla engagerade lärare i yrket måste lärarnas gedigna högskoleutbildning och deras avgörande roll för skolan även avspeglas i lönekuvertet. Är man av uppfattningen att lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att vända kunskapsresultaten i skolan måste man också agera därefter.

Under flera decennier har läraryrkets status dessvärre försämrats. Kommunaliseringen av skolan är en av de bidragande orsakerna. Arbetsgivarna har försämrat lärarnas arbetsvillkor. Obehöriga lärare har anställts och arbetsgivarna har inte värdesatt de utbildade lärarnas kompetens. Lärarna har inte fått tillräckligt med kompetensutveckling och yrket har varit ensamt. Det har också varit svårt att göra karriär i yrket.

I valrörelsen lovade Gustaf Fridolin 10 000 kronor mer i lön till landets lärare. När man skrapade lite på ytan blev det bara 2000 kronor mer i lön. Efter valet blev Fridolin utbildningsminister och i förslaget till statsbudget satsades inte en enda krona på lärarnas löner. Löftet från Fridolin och Miljöpartiet uteblev.

Det är kanske mot den bakgrunden som utbildningsministern kände sig tvungen att göra en hälsning till landets lärare under höstlovet.
 

Kritiken mot Fridolin lät inte vänta på sig och utbildningsministern fick försvara sig i Expressen. Hälsningen blev mer av en klapp på huvudet. Ledarsidorna.se, Ledarbloggen, Dick Erixon och Zac är inne på samma linje.

Ann-Charlotte Marteus slår huvudet på spiken när hon på Opinionsbloggen skriver: ”Föreställ er att sjukvårdsminister Gabriel Wikström höll ett tal till Sveriges läkare med samma övertydliga intonation, ömsinta tilltal och nedlåtande uppmaningar”. Jag fortsätter gärna på den vägen. Tänk om försvarsministern, inrikesministern eller för den delen utrikesministern hade gjort samma sak till officerare, poliser eller diplomater. Det hade blivit ett ramaskri. Läs även Marteus krönika i samma fråga.

Lärarna vill mycket som kollektiv. Men är den en sak lärarna verkligen vill så är det att få uppskattning för deras viktiga jobb och den uppskattningen måste synas i lönekuvertet. Lärarnas löner måste höjas och där måste arbetsgivarna, kommunpolitikerna, ta ansvar!

Svagt förtroende för regeringen

I dag publicerar DN/Ipsos en undersökning som visar att andelen som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb är högre än andelen som tycker att regeringen gör ett bra jobb. Enbart 23 procent tycker att regeringen gör ett bra jobb. I våras var Alliansens motsvarande siffra 41 procent, vilket säger väldigt mycket om väljarnas syn på den nya regeringen. Siffrorna är inte nattsvarta. Men någon bra start för den nya regeringen har det inte varit.

Att regera ett land kräver både förberedelser och erfarenhet. Erfarenhet är något som den nya regeringen saknar i stort och förberedelser valde man bort i jakten på makten. Det blir extra tydligt när man tittar på förtroendet för enskilda statsråd. Passande nog presenterades i dag en annan undersökning som visar att förtroendet för de åtta mest kända nyblivna ministrarna sjunker enligt Novus. 

Störst förtroendetapp i mätningen har utrikesminister Margot Wallström som i dag presenterade regeringens erkännande av Palestina. Hon följs utbildningsminister Gustaf Fridolin och miljöministern Åsa Romson som har fått försvara knarkdomar och skattefiffel. 

Därefter kommer statsminister Stefan Löven, som skapade egna problem i exempelvis EU-nämnden, och finansminister Magdalena Andersson (del 1 och del 2) tillsammans med Alice Bah Kuhnke som inte ville eller kunde svara på relevanta frågor som kulturminister i P1-morgon.

Till valfrihetens försvar

Valfrihet handlar i grunden om den enskildes makt och frihet att själv få välja. Den makten och friheten ska nu förgöras av den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet, steg för steg. Först ut är avskaffandet av den nationella regleringen av vårdvalet i primärvården. Statsrådet Gabriel Wikström menar att reformen inte är något hot.

Men. Reformen innebär att en hel bransch skjuts i sank, signalen är tydlig och vem är näst på tur? Störst förlorare kommer patienten att bli. Engagemang, mångfald, tillgänglighet och investeringar förstörs med ett enkelt klubbslag, samtidigt som likvärdighet försämras över landet. Det kommer att variera kraftigt beroende på var man bor i landet som patient.

Mångfald i välfärdssektorn är också en viktig jämställdhetsfråga, eftersom det innebär att det bli lättare att byta arbetsgivare, göra karriär och starta eget också i kvinnodominerade yrken. Nu blir det betydligt svårare och det är bara att beklaga.

Peter Seger och Håkan Tenelius pekade igår på Brännpunkt på den framgång som valfrihet inom primärvården har inneburit: ”Vårdvalet däremot är långsiktigt. Så länge patienterna uppskattar verksamheten och den håller hög kvalitet kan vårdgivaren fortsätta samt utveckla sin verksamhet. Det tjänar vi alla på.”

Regeringens dåligt underbyggda förslag har mötts av omfattande kritik, inte minst av Vårdförbundet och Läkarförbundet som tillsammans med en Vårdföretagarna är väldigt oroade över vilka konsekvenser beslutet kan få. Ta del av mer kritik och fler remissvar på Vårdföretagarbloggen.

Men konsekvenserna är inte den nya regeringen inte intresserad. I deras värld är det oerhört mycket viktigare att stärka staten och det politiska systemets makt, än den enskilde patients val och frihet. Förslaget till beslut är ett stort misstag.