Universitet med flitiga studenter ska gynnas

Statsrådet Tobias Krantz skriver på Newsmill om regeringens förslag till nytt kvalitetsutvärderingssystemet för högskolor och universitet som kommer att vara kopplat till pengar. Universitet och högskolor med flitiga studenter kommer att få mer resurser än andra säten. Jag tycker att det är helt rätt tänkt - det behövs mer av konkurrens. Kvalitén inom den högre utbildningen har länge varit eftersatt och den har under hela mandatperioden stärks av regeringen. Samtidigt behöver också självständighet för enskilda utbildningssäten kraftigt förbättras. Men det kan göras ännu mer och en garant för det är Alliansregeringen.

Krantz borstar bort Tham – ta Palme också!

På UNT:s debattsida skriver idag Högskoleminister Tobias Krantz att forskningsstiftelsernas självständighet och frihet kraftigt stärks. Den remiss som regeringen skickar ut innebär ett bättre styrelsearbete, ökat oberoende från staten samt stärkt inflytande från vetenskapen. När väl förslaget klubbas kommer de sista resterna av Carl Thams (fd socialdemokratisk utbildningsminister och partisekreterare i FP) centralstyrning att försvinna och löntagarfonderna kan äntligen förpassas till historien.

Det svårt att kritisera en regering som gör så mycket rätt på högskole- och forskningsområdet. Men, det finns att göra för att stärka Sverige som ledande forskningsnation. Krantz har sedan tidigare öppnat för ökad autonomi för våra högskolesäten. Den dag då staten släpper greppet om högskolorna och universiteten, kan vi också städa bort det sista från tiden då Palme disponerade samma ministerpost. Porträtten av tidigare s-statsråd på departementets väggar måste skaka av ilska, men dem hade fel då och dem har fel nu.

Lasse har gjort Sverige bättre!

Lasse har under decennier som ledande företrädare för folkpartiet liberalerna gjort stora insatser för liberalismen och för Sverige. När han nu lämnar regeringen gör han det som en av Sveriges mest erfarna politiker. Inte minst har han under Alliansregeringen, som han dessutom var med och födde, genomfört flera viktiga reformer som jag har applåderat i min roll som ordförande för Liberala studenter; historiska rekord satsningar på forskning, ESS placering i Sverige och avskaffandet av kårobligatoriet. Samtidigt har han påbörjat flera viktiga reformer som nu behöver tas i hamn av en ny minister, inte minst tänker jag på Autonomiutredningen som har ett flertal spännande förslag, som skulle stärka Sverige som utbildnings- och forskningsnation.

Det är bara att lyfta på hatten och tacka för insatserna!


Svd1234DagenDN123Expressen23GP23Aftonbla2 Gp2

Bryt med Palmes arv

Nyligen kunde man läsa om den kommande autonomiutredningen på DN:s ledarsida (24/3), och det är spännande läsning. Daniel Tarschys utmärkta utredning landar i flera olika möjliga förslag. Han och jag är eniga om vilken som är rätt väg framåt: Man bör skilja högskolan från staten genom att genom "att skapa en ny offentligrättslig form skapas som gör högskolan till en konstitutionellt självständig verksamhet".

Genom att klippa banden mellan staten och högskola kan genuin akademisk frihet uppnås, inte den socialdemokratiska typen av frihet som innebär att våra akademiker behöver vända sig till politiken för att kräva förbättring och ändring.

Det stora problemet ligger självklart i att få våra politiker att genomföra detta. Det hör inte direkt till vanligheterna att en folkvald politker självmant släpper ifrån sig makt, inflytande och tillgångar, trots att det mesta pekar mot att det vore den bästa lösningen.

Ett annat problem ligger i högskolorna och universitetens nuvarande adminstration. Det krävs ett starkt ledarskap och en insats för att få det nya systemet att fungera väl, även på kort sikt. Eftersom vinsten i det nya systemet vore så pass stor har jag förhoppning om att universiteten axlar den ansvarsfulla rollen.

Ett alternativ till den nya offentligrättsliga formen är självständighet, genom att ägandet förs över till stiftelser på samma sätt som skedde med Chalmers och Handelshögskolan i Jönköping i början av 1990-talet. I själva verket finns ingen motsättning mellan alternativen. Att man gör alla lärosäten mer autonoma nu innebär inte att de lärosäten som kan och vill kan knoppas av till privata aktörer längre fram.

Det var genom utbildningsreformen 1968 under Olof Palme som högskolorna gjordes till statliga myndigheter. Att åter ge dem självständighet vore att bryta med Palmes arv, vilket vore ytterst lovvärt.

Ökad frihet för landets högskolesäten

Akademisk frihet innebär ett vidsträckt utrymme för självständigt bedriven forskning och högre utbildning. Att säkra ett sådant svängrum är långt mer än ett gruppintresse för akademiker och intellektuella. Vetenskapens frihet är en avgörande förutsättning för det kulturella klimatet, för demokratins hälsa, för ekonomins dynamik och för hela samhällets utvecklingsförmåga. Så förklaras behovet av Akademisk frihet i Autonomiutredningen som presenterades idag (även tidigt imorse på DN debatt).

Jag kan bara instämma och välkomnar många av de förslag som presenterades i utredningen. Jag skulle dock gärna se att regeringen inte tillsätter högskolestyrelserna. För tror man på värdet av akademisk frihet borde staten klippa banden helt och hållet. Det skulle kunna lösas med andra kontrollfunktioner.

Genom att universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter kommer vi att se ett otroligt lyft för den högre utbildningen. Kopplingen mellan studier och näringsliv kommer att stärkas samtidigt som ökat samarbete över gränserna blir möjligt. Förslagen kommer att leda till ökad specialisering och konkurrens mellan landets utbildningar, vilket vi länge har efterfrågat. Inriktningen, som borde kommit långt tidigare, (socialisterna förstår inte värdet av den högre utbildningen) ligger helt i linje med den utveckling vi ser internationellt.

Det är också glädjande att Akademiska Hus nu överförs till landets lärosäten, vilket inte är en dag för tidigt. Alltför länge har Akademiska hus tagit ut fingerade hyror som drabbat landets studenter. Utredningens verkliga vinnare är studenterna som genom förslagen får större inflytande över sin utbildning. Det råder inga tvivel om att reformerna kommer att lyfta den svenska akademin.