Jag ska villigt erkänna att jag har väldigt lätt för att bli beroende av saker och ting. När jag väl sätter igång med något så har jag svårt att sluta med det. Så har det alltid varit och jag tror att det kommer förbli så, om än reglerat och ibland planerat. För ta ett några exempel; snus, träning, politik och tv-serier. Ganska harmlöst, men när jag väl tränar så tränar jag hur mycket som helst och reflekterar inte över vila, sen lägger det sig ofta ett tag innan jag börjar igen. Vilket förklarar att jag då och då hoppar upp och ner i vikt, det är dock inget som rör mig speciellt mycket. Snarare andra (speciellt en…) som klagar. Egentligen borde man inte snusa, men jag gör det ändå och politiken är lika mycket ett gift som det är ett underbart rus – sällan med baksmällor.
Jag må vara töntig, men jag följde mer eller mindre alla avsnitten av Rederiet när den serien än gång visades. Senaste veckorna har jag slaviskt följt SVTs nya dramserie Andra Avenyn som utspelar sig i Göteborg, har jag missat ett avsnitt så har jag sett reprisen och jag inte gjort det så är det SVT Play som gällt. Kanske inte den bästa serien och vete fan om jag tillhör målgruppen men jag känner igen mig i många avsnitt – inte minst när det kommer till Kim. Han kommer ut som bi i serien, blir kär i Adam de pussas med boxningshandskar, ja ni fattar. Gör gulligt. Känslor, tårar och väldigt grönt gräs. Ibland bli beroenden konstiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar