Jakten på Röd Oktober?

De senaste dagarna har en omfattande militär underrättelseoperation pågått i Stockholms skärgård i sökandet efter en undervattensfarkost. Enligt uppgifter till SvD handlar det om en skadad rysk ubåt. Ryska försvaret menar att det är holländsk ubåt. Svenska försvarsmakten klassar händelserna som "trolig" undervattensverksamhet.

Under några år har vi kunnat se en oroande utveckling i vårt närområde med ett allt mer auktoritärt Ryssland. Georgien 2008 och händelserna i Ukraina, visar att Ryssland använder militärt våld mot sina grannländer när de anser sig behöva det.

Det är uppenbart att det svenska försvaret måste stärkas, inte minst incidentberedskapen. Vi minns alla påsken 2013. Folkpartiet drev både i Försvarsberedningen och under valrörelsen en tydlig linje: Sverige är värt att försvara och att försvaret måste rustas upp. Det operativa allvaret är här och nu.

Senaste dagarnas händelser i Stockholms skärgård visar med all tydlighet både på behovet och vikten av ett starkt försvar både i luften och till sjöss.

I bloggsfären: Rasmus Jonlund,

I nyhetsflödet: DN, DN2, DN3, DN4, GP, Svd, SvD2, AB, SVT, Ex1, Ex2,

 

Miljöboven Romson

Det finns ingen tvekan om att den nya vice statsministern med ansvar klimat- och miljö, Åsa Romson, är välutbildad och kunnig på miljöfrågor. Till skillnad från övriga partiledare har hon en doktorsexamen, dessutom i internationell miljörätt. Vissa skulle nog säga att hon är expert på sitt område.

Mot den bakgrunden kan man därför ställa sig frågan varför granskningen i media av det nya statsrådet mer eller mindre har uteblivit. Efter avslöjanden från Expressen har det framkommit att Romson underlåtit att betala energiskatter för diesel, målat sin husbåt med en giftig bottenfärg, värmer upp fartyget med en oljepanna och tömmer gråvatten rakt ut i Östersjön.

Det är trots allt klimat- och miljöministern som har struntat i att betala miljöskatter, förgiftat havet, skickat ut koldioxid i luften och släppt ut bad, disk och tvätt rätt ut i vattnet. Samtidigt har hon i riksdagen drivit på för en tuffare lagstiftning mot just ”miljöbovar”. Det är uppenbart att hon lever inte upp till de moralprinciper hon uppmanar andra att följa.

I veckan skrev Sanna Rayman ett uppmärksammat inlägg på Ledarbloggen vilket också Patrik Kronqvist gjorde i Expressen om varför Romson inte har granskats lika mycket och tufft som skedde när moderata ministrar tillträdde 2006. Läsvärda. 

I nästa vecka ska Europeiska rådet besluta om EU:s klimatpolitiska mål för 2030. Ett annat område där Miljöpartiet har suttit på höga hästar under väldigt lång tid. Men nu när de sitter på makten är det annat ljud i källan. Vad är egentligen regeringens hållning? 

Höjd skatt är en krigsförklaring mot jobb och utbildning

I nästa vecka ska finansministern presentera den rödgröna budgeten och sedan några dagar finns en rad förslag till skattehöjningar ute på remiss. Di har gått igenom remissvaren och kritiken mot finansministerns förslag är massiv.

Störst kritik riktas mot avtrappningen av jobbskatteavdraget, förslaget om att fler ska betala statlig inkomstskatt och återinförandet av löneskatten för äldre. Ekonomistyrningsverket skriver i sitt svar att höjningarna ”minskar både utbud och efterfrågan på arbetskraft”. IFAU menar att incitamenten till att arbete minskar i synnerhet för äldre och låginkomsttagare. Även Saco och TCO är kritiska och pekar på att det inte kommer att löna sig att utbilda sig.
 

Förslaget om den nya modellen för beräkningen av den statliga inkomstskatten är nytt och presenterades inte innan valet. I dag börjar man betala statlig inkomstskatt vid en månadslön på 36 160 kronor. Vanligtvis brukar brytpunkten räknas upp med inflationen plus två procentenheter. Nu ska ingen hänsyn tas till inkomstutvecklingen och effekten av det kommer att bli att 72 000 personer kommer att få börja betala statlig skatt.  

Att ta ansvar för statens ekonomi är en förutsättning för att skapa välfärd. Den principen var en grundsten för Alliansregeringens ekonomiska politik.  När den nya regeringen nu överger överskottsmålet, när plånboken behöver bli större för att finansiera det rödgröna utgiftsfyrverkeriet, lägger man samtidigt ansvarskontraktet med medborgarna om att säkra ekonomin också för framtiden i byrålådan.

Med kirurgisk precision monterar nu den rödgröna regeringen med finansministern i spetsen ner arbetslinjen och vikten av att utbilda sig. Det vinner ingen på.

I nyhetsflödet: DN, DN2, SvD, Ex, DA,

Vad hände med lärarlönerna, Fridolin?

Regeringens svek mot lärarna kom fort. Några löneökningar för landets lärare är inte att vänta förrän efter avtalsrörelsen 2016. Då ska det föras en dialog med parterna och om parterna tar ansvar så kommer regeringen att tillföra resurser. Göteborg är en av de kommuner i landet som inte har tagit ansvar som arbetsgivare och höjt lärarnas löner.

Med den modell som nu regeringen tänker sig använda så kommer lärarnas löner inte höjas i Göteborg om inte den nya minoriteten höjer löner. På något annat sätt kan man inte tolka beskedet från Gustav Fridolin och regeringen.

Lotta Edholm skriver också om regeringens besked när det gäller skolan, Av lärarlönerna bidde - ingenting. Löftet om att höja lärarnas löner är som bortblåst.   

Det är något som har gått sönder i finansministerns retorik

I måndags presenterade den nya finansministern Magdalena Andersson sin syn på det ekonomiska läget. Då sa Andersson att ”Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat ” Enligt finansministern var statens finanser i så dåligt skick att överskottsmålet inte kommer att nås förrän efter 2018.

Kritiken mot finansministern lät inte vänta på sig. Inte minst mot bakgrund av att Sveriges tillväxttakt tillhör toppen i EU, Sverige har starka statsfinanser och landet har inte drabbats av den arbetslöshet som har sköljt över andra länder i Europa efter finanskrisen. Tvärtom har nya jobb växt fram. Listan kan göras längre.

I dag kallade Finanspolitiska rådet till presskonferens för att ge sin syn på läget. Rådet sågar både finansministern och regeringen vid fotknölarna. I ett pressmeddelande skriver de att ”I ljuset av den långa lågkonjunkturen bedömer vi att de offentliga finanserna är i gott skick, särskilt jämfört med andra länder.” Rådet anser även att finanspolitiken under krisen i huvudsak har varit välbalanserad och att det inte är tomt i lådorna.

Finansministern försvarar sig med att skylla på den gamla regeringen.  

Ridå.

I nyhetsflödet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SR, Ex, DA, FP, SVT,