Höjd skatt är en krigsförklaring mot jobb och utbildning

I nästa vecka ska finansministern presentera den rödgröna budgeten och sedan några dagar finns en rad förslag till skattehöjningar ute på remiss. Di har gått igenom remissvaren och kritiken mot finansministerns förslag är massiv.

Störst kritik riktas mot avtrappningen av jobbskatteavdraget, förslaget om att fler ska betala statlig inkomstskatt och återinförandet av löneskatten för äldre. Ekonomistyrningsverket skriver i sitt svar att höjningarna ”minskar både utbud och efterfrågan på arbetskraft”. IFAU menar att incitamenten till att arbete minskar i synnerhet för äldre och låginkomsttagare. Även Saco och TCO är kritiska och pekar på att det inte kommer att löna sig att utbilda sig.
 

Förslaget om den nya modellen för beräkningen av den statliga inkomstskatten är nytt och presenterades inte innan valet. I dag börjar man betala statlig inkomstskatt vid en månadslön på 36 160 kronor. Vanligtvis brukar brytpunkten räknas upp med inflationen plus två procentenheter. Nu ska ingen hänsyn tas till inkomstutvecklingen och effekten av det kommer att bli att 72 000 personer kommer att få börja betala statlig skatt.  

Att ta ansvar för statens ekonomi är en förutsättning för att skapa välfärd. Den principen var en grundsten för Alliansregeringens ekonomiska politik.  När den nya regeringen nu överger överskottsmålet, när plånboken behöver bli större för att finansiera det rödgröna utgiftsfyrverkeriet, lägger man samtidigt ansvarskontraktet med medborgarna om att säkra ekonomin också för framtiden i byrålådan.

Med kirurgisk precision monterar nu den rödgröna regeringen med finansministern i spetsen ner arbetslinjen och vikten av att utbilda sig. Det vinner ingen på.

I nyhetsflödet: DN, DN2, SvD, Ex, DA,

Vad hände med lärarlönerna, Fridolin?

Regeringens svek mot lärarna kom fort. Några löneökningar för landets lärare är inte att vänta förrän efter avtalsrörelsen 2016. Då ska det föras en dialog med parterna och om parterna tar ansvar så kommer regeringen att tillföra resurser. Göteborg är en av de kommuner i landet som inte har tagit ansvar som arbetsgivare och höjt lärarnas löner.

Med den modell som nu regeringen tänker sig använda så kommer lärarnas löner inte höjas i Göteborg om inte den nya minoriteten höjer löner. På något annat sätt kan man inte tolka beskedet från Gustav Fridolin och regeringen.

Lotta Edholm skriver också om regeringens besked när det gäller skolan, Av lärarlönerna bidde - ingenting. Löftet om att höja lärarnas löner är som bortblåst.   

Det är något som har gått sönder i finansministerns retorik

I måndags presenterade den nya finansministern Magdalena Andersson sin syn på det ekonomiska läget. Då sa Andersson att ”Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat ” Enligt finansministern var statens finanser i så dåligt skick att överskottsmålet inte kommer att nås förrän efter 2018.

Kritiken mot finansministern lät inte vänta på sig. Inte minst mot bakgrund av att Sveriges tillväxttakt tillhör toppen i EU, Sverige har starka statsfinanser och landet har inte drabbats av den arbetslöshet som har sköljt över andra länder i Europa efter finanskrisen. Tvärtom har nya jobb växt fram. Listan kan göras längre.

I dag kallade Finanspolitiska rådet till presskonferens för att ge sin syn på läget. Rådet sågar både finansministern och regeringen vid fotknölarna. I ett pressmeddelande skriver de att ”I ljuset av den långa lågkonjunkturen bedömer vi att de offentliga finanserna är i gott skick, särskilt jämfört med andra länder.” Rådet anser även att finanspolitiken under krisen i huvudsak har varit välbalanserad och att det inte är tomt i lådorna.

Finansministern försvarar sig med att skylla på den gamla regeringen.  

Ridå.

I nyhetsflödet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SR, Ex, DA, FP, SVT,


 

Kraschlandning för inrikesflyget och näringslivet

I dag meddelade den nya rödgrönrosa majoriteten i Stockholm att Bromma flygplats ska stängas 2022. En framtida stängning av flygplatsen kommer inte bara att slå hårt mot Stockholm utan mot hela landet. Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade och Handelskammaren i Stockholm menar att 24 000 jobb nu hotas. Beskedet från den nya majoriteten är en kraschlandning för både inrikesflyget och för näringslivet.

I nyhetsflödet: DN, DN2, DN3, EX,

Valspurten har startat!

I dag har Folkpartiet i Göteborg startat sin slutspurt inför valet nästa söndag. Först blev Jan björklund utfrågad innan jag frågade ut våra tre toppkandidater i Göteborg, Adam Cwejman, Helena Holmberg och Helene Odenjung. 

Rösta för skolan!

Det blir inte så tydligare än så här. Se Jan Björklunds hyllning till lärarna och varför du ska rösta för skolan i valet den 14:e september. En röst på Folkpartiet är en röst på skolan. Inte minst här i Göteborg.

Palme hade rätt!

I söndags sommartalade Jan Björklund i Göteborg. I slutet av hans sommartal tog han med oss tillbaka till slutdebatten i tv inför valet 1979. I början av debatten går Palme till hårt angrepp på de borgerliga partiledarna Ullsten, Fälldin och Bohman för att de undvek att redovisa en gemensam politik.

Palme säger: "Inget gemensamt program. Inget besked om vad de borgerliga tillsammans vill göra. Och då blir min fråga: Vad är det för fel på den gemensamma borgerliga politiken eftersom ni aldrig låter väljarna ta ställning till den i ett fritt demokratiskt val?"

Jan Björklund konstaterade att Palme hade rätt och att de borgerliga partierna har lärt sig läxan.

- Därför har vi bildat alliansen. Före valet bör man redovisa sin gemensamma politik. Det är man skyldig väljarna. Det är svårt att ta ställning om man inte vet vad alternativen är, menade Jan Björklund. Samtidigt ställde hans sig frågan:

- Hade Olof Palme fel? Och om Palme hade rätt, så blir ju frågan; "Vad är det för fel på den gemensamma rödgröna politiken eftersom ni inte låter väljarna ta ställning till den i ett fritt demokratiskt val?"



Det är dags för de rödgröna partierna att ge väljarna svar om vad som väntar om de tar över regeringsmakten efter valdagen den 14:e september. Väljare som tänker rösta rödgrönt borde fundera på hur mycket högre räntor klarar jag av att betala varje månad. Hur mycket högre el-räkning vill jag betala. Hur mycket mer i skatt ska dras från min lön varje månad. Hur mycket kommer maten att kosta. Hur ska de bli lättare att anställa unga när kostnaden kommer att dubbleras för att anställa ungdomar. Frågorna är många. Svaren är få. 

I nyhetsflödet: SvD, SR, VK, Skånskan, GP, DN, UNT, EX, AB,