Bristerna vid Skårsskolan väcker nya frågor

För drygt en vecka sedan nåddes jag, som många andra via sociala medier, av nyheten att en nioårig flicka inte hade kommit till skolan och att hon saknades. Senare på kvällen fick vi i stadsdelsnämnden ett mail från nämndens ordförande om det som hade inträffat och att sökandet fortfarande pågick.

Nu ikväll kommer förvaltningen att presentera sin utredning om Skårsskolans agerande i samband med flickans försvinnande i torsdags. I skrivande stund har inte nämnden som helhet fått någon information om vad som har hänt. Detta trots att förvaltningen har beslutat att genomföra en egen utredning, Skolinspektionen ska genomföra en särskild tillsyn och att samtliga Göteborgsmedier har uppmärksammat ärendet sedan händelsen inträffade. Jag förstår verkligen föräldrarnas upprördhet och att förvaltningen först och främst vill nå föräldrarna. Men vi som ansvariga politiker måste också nås av samma information. Hanteringen är inte acceptabel.

(Uppdatering 17:24 Får höra via P4 Göteborg att utredningen har kommit fram till att det saknades skriftliga rutiner på skolan. Upprörd är väl ordet på min reaktion.)

I januari lyfte jag frågan om hur stadsdelen hanterade frånvaron i skolorna i samband med GP:s granskning av närvaron i Göteborg. Då var beskedet att allt var bra förutom att en skola inte ville använda en speciell IT-plattform.   

Folkpartiet och Alliansen har länge krävt att det ska införas kommungemensamma riktlinjer och regler/rutiner för hur frånvaron på stadens skolor ska hanteras. Skollagen kan komma att behöva skärpas. Men först måste lagen följas och där har Skårsskolan uppenbarligen inte lyckats. I vårt inriktningsdokumentet som avslogs nyligen i nämnden skriver vi  att ”Vårdnadshavarna ska kunna följa barnens frånvaro via skolk-SMS och Internet.”

Det är glädjande att flickan hittades oskadd och kunde återförenas med sin familj och det värmer i hjärtat att så många människor engagerade sig i sökandet. Men det finns fortfarande väldigt många frågor som behöver svar. Det kommer jag att lyfta på kommande möten med nämnden.

I nyhetsflödet: GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GT1, GT2, GT3, SR,

Skolk är dyrt och frånvaron i klassrummen måste minska!

Runt 1 500 skolpliktiga elever i kommunala skolor och knappt 150 elever i fristående skolor var fullständigt frånvarande i minst en månad utan giltiga skäl i slutet av läsåret 2008/09.

Det skriver idag SvD som har tagit del av siffror från Skolverket. Samma verk har också låtit nationalekonomer räkna på vad det kostar att inte arbete förebyggande med skolkare. Kostnad är i genomsnitt 12 till 15 miljoner kronor per borttappad elev.

I Göteborgs Stad är situationen allvarlig och i utbildningsnämnden har vi i opposition lagt flera förslag för att komma tillrätta med frånvaron på våra gymnasieskolor, några har vi fått igenom (vi var först i Sverige att införa skolk-sms) – några återstår. Exempelvis förslaget om att skriva in olovlig frånvaro i terminsbetygen. Det är en tydlig och viktig signal till eleverna att de ska vara närvarande och att vi inte accepterar skolk. Att vara närvarande är faktiskt en förutsättning att tillgodogöra sig kunskap. Roger Haddad bloggar också om nyheten.

Skolk är dyrt och ska bekämpas

Göteborg har under en längre tid haft problem med frånvaro bland våra gymnasieelever. Förra hösten införde Göteborgs stad som första kommun i Sverige skolk-SMS till föräldrar med elever under 18 år. Förslaget kom på initiativ från FP, M och KD i Utbildningsnämnden och gav resultat direkt. Vi ville gå än längre och även skriva in skolk i terminsbetygen, men det var för mycket för majoriteten.

Siffror från skolverket visar med all tydlighet behovet av att bekämpa skolket i våra skolor och samverka mer över gränserna. Det gör inte speciellt mycket om man missar två eller fem lektioner. Men längre frånvaro signalerar ofta att det finns problem och risker som måste tas på allvar. Prislappen för elever som hamnar på glid och i ett utanförskap är framräknat av ekonomer till ett genomsnitt på 12 till 15 miljoner kronor per elev. Det är pengar som borde och kan investeras i förebyggande arbete på våra skolor om socialdemokraterna bara vågade göra något åt det.