Det är inte alltid som sidan 4 i Expressen skapar njutning. Men idag tyckte jag att Carl Rudbeck satte hammaren på spiken. Idrott är politik och politik är idrott. Det finns det oändligt många exempel på, OS i Peking nästa år eller Moskva på 80-talet är två, om än på stort och internationellt plan. VM och EM i friidrott är oavsett vad Göran Johansson (s) säger om den saken, så har de två arrangemangen i Göteborg på alla sätt skapat en bättre politisk bild utav honom. Ett av de alla största problemen med just politik och idrott är att det är allt som oftast sportjournalister som bevakar evenemangen.
Vad Carl idag på sidan 4 beskriver och det med full sanningen är "Svennis inställning liknar på ett egendomligt vis den neutralitet som varit en svensk politisk skamfläck - illusionen om att det går att stå utanför och inte fläckas ned av en smutsig omvärld." Jag har alltid gillat Svennis, mest för att han är från en håla där vi alltid stoppar för fika på väg till Sälen och för att han är en svensk som lyckats tjäna pengar på det som han gillar allra mest - fotboll. Det hade jag gärna också gjort om jag kunnat.
Carl menar att journalisterna borde granska mer om hur Thailands avsatte premiärminister, den omåttligt rike Thaksin Shinawatra kunde få ihop alla sina pengar - för att sedan pumpa in pengarna i ett utländskt fotbollslag som idag är symbolen för rikedom förutom att segla sin egen båt i Americas Cup. Svennis må vara älskad och populär men hans nya lag Manchester City är köpt med pengar som luktar. Självklart ska journalister uppmärksamma svensken som gör guld av allt han tar på, men det finns så oerhört mycket annat som sportjournalisterna borde lägga lite mer tid på. För som Carl mycket riktigt påpekar i sin debattartikel så är idrottsrörelsen idag, tråkigt nog, allt ifrån ren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar