Publicerad på GT Debatt den 12 december, 2004.
Avdelning 16 på Migrationsverket förvarsenhet i Kållered är sista utposten i Utlänningsnämndens arbete. Där sitter frihetsberövade invandrare i väntan på att bli hemskickade. De har flytt av många olika skäl, såsom krig, naturkatastrofer, förföljelse av sexuell läggning, politisk åsikter eller religiös tillhörighet.
Jag har i mitt politiska arbete besökt förvarsenheten flera gånger, nu senast har jag besökt Nusret Useini han flydde som 20-åring undan kriget och militären i Makedonien. Nusret har levt i Sverige i 14 år och är som vilken annan svensk. Han jobbar på bageri, är med i facket, fotbollstränare, betalar skatt, har lån på banken, svenskt körkort, gift och han en son på två år, som båda är svenska medborgare.
Jag satt senast i fredags och fikade med just hans fru, bror och svärfar i våra lokaler i Göteborg. Alla var trötta, bleka och nerstämda, över att Nusrets beslut att bli utvisad nu på måndag. Vi pratade asylprocessen, migrationsministern, nationella gränser, krig, gud, värdet av människan och om fotboll.
Senaste nätterna har jag med vänner letat paragrafer i svenska lagen för att kunna visa för myndigheterna att utvisningen i detta fall är så oerhört fel. Som vanliga medborgare kan vi inte göra mycket förutom att hoppas på förändring, skämmas på regeringens vägnar och påverka myndigheterna att häva beslutet. Vi har alla läst och hört om fall där flyktingar som gömmer sig berättar ut om deras situation och vi kan gå i graven för att svensk flyktingpolitik är hemsk och inhuman. Vi har träffat allt för många familjer för att veta att det inte är några engångshändelser.
Sverige beviljade år 2000 totalt 45 164 permanenta uppehållstillstånd. Av dessa fick 9 045 personer stanna på grund av flyktingskäl, andra av skyddsbehov och humanitära skäl. Resterande fick uppehållstillstånd på grund av att anhöriga är bosatta i Sverige. Det låter kanske solidariskt i mångas öron, men faktum är att Sverige, enligt FN, flertalet gånger återsänt människor som knappt, eller inte alls, överlevt efter återvändandet. Många flyktingar som nekats uppehållstillstånd i Sverige har dessutom valt att begå självmord än att lämna vårt land. Hur kan vi då fortsätta att avisa flyktingar?
Att ge skydd åt människor som tvingas fly för sitt liv eller undan förföljelse är en medmänsklig skyldighet. Som liberal kan jag inte tigande se på hur västvärlden och Sverige sviker sitt medmänskliga ansvar. Runt om i världen lever hundratals miljoner människor runt om i världen i svår fattigdom. Många tvingas att fly. FN:s flyktingorgan, UNHCR, räknar med att det i dag finns över 20 miljoner flyktingar i världen och antalet ökar.
Vi liberaler vill se att alla asylansökningar ska prövas individuellt och i rättssäkra former. Utlänningslagstiftningen måste förändras så att barnens bästa sätts i främsta rummet och utlänningsnämnden måste läggas ner. Dagens asylprocess måste göras mer rättssäker, och snarast göras om till en process i förvaltningsdomstol. Dagens orimligt långa handläggningstider river upp och förstör människor och måste radikalt förkortats.
Snart firar vi jul och hoppas att Nusret får göra det också - med sin familj, i sitt hemland Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar