I veckan som gick besökte Lars Leijonborg Chalmers, lokalen var näst intill full och själv satt jag rätt långt fram i bänkraderna. Jag har vid det här laget hört honom rätt många gånger och skrattat till hans skämt innan – denna gång blev det fler. Efter en jobbig höst (vilket det var för många f-partister) så känns det som att han har fått tillbaka glöden i blicken.
För när andra som inte är frälsta kommenterar som de gjorde på Chalmers och skrattar åt Lasses skämt då är det något som stämmer. Inte minst Lars tydlighet i frågan om kårobligatoriet är något som jag instämmer i och tycker han kan driva på än mer. Det är en viktig principiell fråga. Ingen ska tvingas vara med i kåren om man inte så själv vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar