fredag, oktober 29, 2004

Faktum, studenten i Sollefteå, Vitryssland och VPK

Idag droppade senaste numret av faktum in på jobbet. Faktum är en tidning som jag har köpt sen den började säljas i Göteborg av hemlösa. Tidningen kostar 30 spänn och hälften går till försäljaren. Filosofin går ut på att hemlösa hjälper sig själva. Jag har under tiden lärt känna några av försäljarna, ibland är dem påverkade – oftast inte. Vi har snackat fotboll, whiskeysorter och drottningen. Varför jag stödjer Faktum är för att jag inte accepterar hemlösa och den situation som idag råder. Nyligen när hösten trängde sig på stängdes Nordstans dörrar och värme för alla som tidigare har vart bosatta där under nätterna. Skamligt. För mig gör det inget, om hemlösa lånar kommunens mark att sova på under nätterna. Speciellt inte nu när vintern närmar sig. Men sossarna vill väl sopa undan problemen, blunda och hoppas att någon annan tar han dom det. En av faktums lysande skribenter, Lenarto, skriver i senast numret, ”Min karriär blev också lyckad, ur negationens synvinkel sett, jag började från botten och arbetade mig neråt och kom aldrig i närheten av att bilda familj och bil och villa”. Han är klockren och har en syn på sin värld och omgivning som fler borde ha. Då skulle inte höginkomstfamiljerna i Vasastan, Askim eller Hovås protestera på att det byggs fler Altbon. Inte heller låginkomsttagarna i Gunnared skulle skrika att vi har tillräckligt med skit som det är. Vad faan, allt handlar om att visa solidaritet med sina medmänniskor inget annat. Fler borde ställa sig upp på barrikaderna, på ICA eller från östra stå på Gamla Ullevi och skrika att vi inte accepterar fler individer faller genom samhällets skyddsnät och ut ur systemet. Alla är lika värda oavsett om man heter Lenarto, Ulla eller Göran Johansson.

Under mitt läsande av Faktum ringer min studentpolare Daniel Andersson. Han bor i mitt i Sverige och i hjärtat av Ådalen - metropolen Sollefteå. Kommunen som marknadsför sig som kraftfull kommun. Det kanske stämmer. Vi ser närmare på fallet. Karaktäristiskt för Sollefteå är de branta sandsluttningar som en gång bildades av isälvarnas framfart när inlandsisen smälte. Till ytan är Sollefteå en stor kommun, 5 494 km². Det betyder ett område så stort att det rymmer Blekinge två gånger om eller hela Södermanlands län. Sollefteå tätort med sina drygt 9 000 invånare har utvecklats till en serviceort med god kommersiell och offentlig service. Här finns ett modernt akusjukhus och en allsidig gymnasieskola. Alla små kommuner måste ju ha en eget gynasium. Så att det kan profilera kommunen med sina specialiteter. I Sollefteå finns exempelvis ett skidgymnasium. Skogen och vattnet är basen i näringlivet. 15 % av Sveriges el-producerade vattenkraft kommer från de 16 stora vattenkraftverken inom Sollefteå kommun. Visst finns det kraft i Sollefteå.

Glad som alltid, frågar han om det ser ut som han befinner sig i Vitryssland på en bild, som han just publicerat på Luf Västernorrlands hemsida. Okej? Tro vad ni vill men han är underbar. Men döm gärna själva. http://www.vasternorrland.luf.se/pages/browse.do?id=111692. Jag tror att han syftade på att bakgrunden påminner om landets flagga. Ni vet landet Vitryssland, 50 mil från konungariket Sveriges gräns ligger Europas sista diktatur, inklämt mellan länder som sedan länge lämnat det kommunistiska förtrycket.

I Vitryssland hölls det i för någon vecka sen ett nytt fuskval. Det genomfördes för att presidenten Alexander Lukasjenko skulle kunna få sitta kvar vid makten. I Vitryssland lever den kommunistiska mardrömmen vidare. Här står Lenin kvar som staty utanför parlamentet, säkerhetspolisen heter fortfarande KGB och ledande journalister och oppositionspolitiker har försvunnit spårlöstoch mördats. Lukasjenko kallar sig också kommunist och tror på samma ideologi som VPKs ledare Ohly gör. Du är i gott sällskap Ohly, du och dina kamrater.

Idag kom även en ny opinionsundersökning som presenterades i DN och Sydsvenskan.
Vänsterpartiet kommunisterna, som jag kallar partiet, rasade ner till 6,6 procent i mätning för andra halvan av oktober. Så lågt har stödet för partiet inte varit sedan november 1994. Men det finns en hel del spännande persone ri partiet också. I min nämd där jag sitter, finns Jorge Salas från V. Han jobbar som undersköterska och är hur cool som helst. Han hatar kommunister, anser att Ung Vänster svävar i det blå, brukar berätta hur socialismen egentligen fungerar och hur han minns Chile. Men tillbaks till verkligheten - partiets förtroende har halverats. Sen lär ju turerna i partiet bland kamraterna och förnyarna inte sluta. De slåss nu inför öppen ridå och jag ser glatt på. Nu är lunchen slut och det är dags att jobba.

2 kommentarer:

Anonym sa...

liberal FITTA. Vänta tills revolutionen

Anonym sa...

Vackert språkbruk...

Kommer det någon revolution så är den fredlig och liberal:)