Höjd skatt är en krigsförklaring mot jobb och utbildning

I nästa vecka ska finansministern presentera den rödgröna budgeten och sedan några dagar finns en rad förslag till skattehöjningar ute på remiss. Di har gått igenom remissvaren och kritiken mot finansministerns förslag är massiv.

Störst kritik riktas mot avtrappningen av jobbskatteavdraget, förslaget om att fler ska betala statlig inkomstskatt och återinförandet av löneskatten för äldre. Ekonomistyrningsverket skriver i sitt svar att höjningarna ”minskar både utbud och efterfrågan på arbetskraft”. IFAU menar att incitamenten till att arbete minskar i synnerhet för äldre och låginkomsttagare. Även Saco och TCO är kritiska och pekar på att det inte kommer att löna sig att utbilda sig.
 

Förslaget om den nya modellen för beräkningen av den statliga inkomstskatten är nytt och presenterades inte innan valet. I dag börjar man betala statlig inkomstskatt vid en månadslön på 36 160 kronor. Vanligtvis brukar brytpunkten räknas upp med inflationen plus två procentenheter. Nu ska ingen hänsyn tas till inkomstutvecklingen och effekten av det kommer att bli att 72 000 personer kommer att få börja betala statlig skatt.  

Att ta ansvar för statens ekonomi är en förutsättning för att skapa välfärd. Den principen var en grundsten för Alliansregeringens ekonomiska politik.  När den nya regeringen nu överger överskottsmålet, när plånboken behöver bli större för att finansiera det rödgröna utgiftsfyrverkeriet, lägger man samtidigt ansvarskontraktet med medborgarna om att säkra ekonomin också för framtiden i byrålådan.

Med kirurgisk precision monterar nu den rödgröna regeringen med finansministern i spetsen ner arbetslinjen och vikten av att utbilda sig. Det vinner ingen på.

I nyhetsflödet: DN, DN2, SvD, Ex, DA,