tisdag, mars 31, 2009

Studiemedelssystemen måste reformeras

Jag har väntat länge på att den studiesociala kommittén ska släppa sin rapport. I går kom den tillslut, och det var ingen liten lunta den producerat. Kommittén har försökt att ta ett helhetsgrepp på studenternas ekonomiska och sociala situation, och kommer med några bra och några mindre bra förslag. Studenter är ingen homogen grupp utan en samling individer, därför behövs individuella lösningar.

En ökning av studiemedelsnivån är välkommen. Det är svårt att motivera varför vissa ska leva under fattigsdomsgränsen utan möjlighet att ens låna mer pengar. Tyvärr flaggade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg för att den risiga konjunkturen kan sätta käppar i hjulen för detta projekt, men det återstår att se. Även killen med hårpiska på finansdepartementet har ju varit student en gång i tiden.

Sämre är förslaget att högskolestudenter behöver ta en examen motsvarande tre års studier inom fyra år för att få förlängt studiemedel. Läs gammalt inlägg här. (Dock föreslås att studiemedel ska kunna ges upp till max sju år.) Liberala studenter ställer sig onekligen bakom ambitionen om en ökad genomströmning i högskolan. Svenska studenter har helt enkelt för roligt när de pluggar för det tar längre tid än i andra länder för dem att bli klara, vilket är kostsamt både för dem och för staten. Vi tycker dock inte att den här typen av krav på examen är rätt väg att gå. Om någon vilsen student tror sig få den bästa möjliga utbildningen genom att enbart studera A-kurser är det inte upp till oss, staten eller högskolan att tvinga den till någon annan uppfattning. Samma gäller för den personen som föredrar att skaffa tre examina och som därför kräver längre tid utan att uppnå någon fil kand. inom fyra år. Lösningen på detta är att göra studielånet mer flexibelt så att den enskilde studenten får både större valfrihet och större eget ansvar för sitt studielån.

söndag, mars 29, 2009

Modernt studentinflytande väntar

Att studentinflytande implicit har kommit att handla om makt och inte om kvalitet förklarar en stor del av egenskaperna och bristerna hos dagens system. Därför är förslaget från regeringen nu välkommet. Det är en seger för friheten och inte minst för föreningsfriheten i Sverige, som under lång tid har varit satt på undantag. Ett avskaffande kommer också att bidra till att kårerna nu kan lyfta blicken mot framtiden och börja fundera över hur framtidens studentinflytande ska se ut. Den debatten väntar jag redan på. Det skriver jag idag på GT debatt.

fredag, mars 27, 2009

Vi behöver inte höjda skatter!

Dagens debattare på DN är ingen rolig läsning. Mona Sahlin och hennes draghäst Thomas Östros menar att riktade skatter till ett värde av fem miljarder kronor är nödvändiga för att ta landet ur krisen. Opinionsraset för S lär fortsätta rasa och jag har inget emot att röran bråkar i media om skatter. Monas partisekreterare såg för övrigt inte speciellt pigg ut i riksdagens matsal idag, det kanske är tungt på jobbet.

Jag har heller inget emot att tydligheten mellan blocken ökar. Alliansens vill använda skatterna för att tanka upp välfärden och skapa tillväxt av nya jobb. Socialdemokraterna vill höja skatten för indirekt köpa jobb. Det blir bara dyrare och landet får en sämre ekonomi. Vi behöver inte kortsiktiga lösningar. Jag hoppas verkligen att man kan lita på att socialdemokraterna ljuger, för annars kan vi snart rea ut Sverige.

För vad vill man inte satsa på (som de egentligen inte har slantar till); a-kassan, barnfamiljer, pensionärer, studenter, kommuner, småföretag, ”trygghetssystemen”, sjukförsäkringen, barngrupperna, äldreomsorgen, riskkapital, högskolan, yrkesutbildning, ”gröna jobb”, miljonprogramområdena, infrastruktur, ROT-avdrag, klimatomställning, ”välfärden” – för att nämna några utgiftsposter som profet Hamilton rabblade upp på partistyrelsen idag.

Wigforss, Ohlin och Myrdal måste vrida på sig.

Bort med SJ-monopolet

Senaste dagarna har jag flängt fram och tillbaks mellan Göteborg och Stockholm. Både via flyg och tåg. För mig spelar det ingen större roll vilket färdmedel det blir, jag trivs med båda. Däremot betyder priset något. Idag är det för mig billigare att flyga till den kungliga huvudstaden från framsidan än var det är att åka tåg. Det är ett problem. När jag flyger får jag dessutom oftast också tidning, frukost eller lunch, det får jag inte på tåget om jag inte åker förstaklass som bara är ännu dyrare.

Därför är det glädjande att regeringen nu öppnar upp för att konkurrensutsätta tågmonopolet i landet, det är bra både för miljön och för våra plånböcker. Konsumentmakt är av bara av godo. Bara konstigt att det inte har skett tidigare. För monopol är inte bra oavsett om det är statligt, kommunalt eller privat. Konkurrens är alltid bra. GT menar idag att ny infrastruktur först behöver kommer på plats, kan hålla med om att det behövs - men det finns inget som hindrar att regeringen snabbt driver igenom detta utmärkta förslag.

onsdag, mars 25, 2009

Snurrigt värre på Utbildningsnämnden

Idag flög jag hem tidigare än planerat från Stockholm, vilket var beklagligt. Men Utbildningsnämnden satte igång tidigare och jag vill vara på plats. Just nu är jag helt slut i huvudet och ska snart somna in. Fast först behöver jag skriva av mig lite.

För dagens maratonmöte var bland det värsta och konstigaste jag varit med om som förtroendevald politiker. Ni som läst denna blogg tidigare vet vad som väntade; kraftiga organisationsförändringar inom den kommunala gymnasieskolan. Innan nämnden träffade allmänheten var situationen följande;
  1. Socialdemokraterna och miljöpartiet vill yrka bifall till förvaltningens förslag, alt 1 (som i korthet innebär att all restaurangutbildning för gymnasielever förläggs till Burgårdens Utbildningscentrum och Munkebäcksgymnasiet (medieprogrammet flyttar in i Ester Mosessons lokaler på Lindholmen som ska renoveras. Se handlingar här).

  2. Vänsterpartiet vill inte att Ester Mosessons gymnasium ska flyttas.

  3. Folkpartiet liberalerna, moderaterna och kristdemokraterna gillar egentligen inte något av alternativen – dock är alt 3 bäst, vilket innebär att Ester Mosessons blir kvar på Lindholmen.
Innan nämnden träffade allmänheten hade vi diskuterat och debatterat igenom förslaget, vi visste alltså vad som skulle ske. Vår ordförande Ann Lundgren (S) berättar därefter för elever, personal, fack, chefer och media vad som komma ska på nämndmötet. Elever från Ester blev självklart glada och en elev frågar lite försiktigt om deras kampanj har givit resultat. (De hade tidigare under dagen kört en demo på avenyn - berätta att ni gör det nästa gång!). Så är inte fallet. Från FP, M, och KD har vi hela tiden menat att Ester ska ligga kvar på Lindholmen och Munkebäck ska bli en del av en annan enhet. Tillbaks till turerna. Större delen av allmänheten och media (GP) går. Nämnden sätter igång. Nu blir det snurrigt, även i mitt huvud.
  1. Socialdemokraterna och Miljöpartiet yrkar bifall till alt 1.

  2. Vänstern yrkar bifall till alt 2.

  3. FP,M och instämmande från KD yrkar bifall till alt 3.
Ann Lundgren ställer förslagen till proposition. Kom ihåg att hon redan har meddelat vad resultatet kommer att bli och accepterat att hennes och förvaltningens förslag kommer att falla. Efter en kontraproposition finner hon dock att alt 3 har vunnit genom acklamation. Vad hon däremot inte gör (vilket jag hade gjort) är att votera i frågan och låta nämnden genomföra ett namnupprop. För det märkliga är att hon kanske hade fått en majoritet för sitt förslag genom sin ordföranderöst.

Nu fick vi aldrig veta hur vänstern hade ställt sig till alt 3, för den gode Christian Larsson (V), hade mycket väl kunnat lägga ner sin röst i den andra omgången och låtit ordföranderösten få avgöra beslutet. Jag tycker personligen att det är viktigt i politik att faktiskt få berätta hur man faktiskt har eller ska rösta. Jag skulle ha ställt vänstern mot väggen oavsett utgång.

När nämnden väl fattat beslut enligt alt 3, lämnar Larsson mötet. Resten av mötet låter jag bli att beskriva, kanske blir ett annat inlägg.

tisdag, mars 24, 2009

Wanja och handlingar…

LO-basen Wanja Lundby Wedin säger till flera medier idag att hon är lurad. Enligt SvD:s analys bluffar hon eller så har hon sovit i 15 år.

Jag tror att det räcker så. Men jag var tvungen att kolla upp det hela. På AMF:s hemsida kan man ladda ner årsredovisningen (sid 75) från 2008. Där står det hela väldigt tydligt i både text och siffror. Wanja måste ha sovit.

Skolriksdagen...

Skolriksdagens första dag var verkligen inspirerade. Konferensen inleddes med att Utbildningsminister Jan Björklund höll ett inledningsanförande för de drygt 1500 deltagarna på Älvsjömässan. Tyvärr var det inte lika många göteborgare på plats som jag hoppats, men man kan ju inte vara överallt. Delegationen från Grums kommun var nästan lika stor som den från Göteborg.

Jan Larsson numera konsult McKinsey & Company, tidigare känd som politisk topptjänsteman hos socialdemokraterna höll ett lysande föredrag om världens bästa skola. Han sa mer eller mindre JA AMEN till Björklunds inledningstal. Samlingen i storgrupp avslutades med Justin Donovan skoldirektör i en medelstor kommun i England talade om uppgiften att inkludera alla barn i skolan. Imorgon väntar möte med Alliansen, sen ska jag tydligen flyga hem tidigare.

måndag, mars 23, 2009

Tuffa beslut väntar

På onsdag ska Utbildningsnämnden i Göteborg fatta både tuffa och svåra beslut, det är aldrig enkelt att dra ner verksamhet som politiker - vilket redan har resulterat i en hel del brev från lärare och elever samt en del uppmärksamhet i media. Jag kan bara instämma i mångt och mycket i det som skrivs. Till GP säger Ann Lundgren (S) att förvaltningen har presenterat ett; "väldigt, väldigt bra förslag". Jag håller verkligen inte med min ordförande. Däremot kan jag bara instämma i det som Helene Odenjung (FP) säger i samma artikel.

Imorgon flyger jag till skolriksdagen för att inspireras, tyvärr är det ingen mer från vare sig nämnd eller förvaltning som gör mig sällskap. Tråkigt. På onsdag flyger jag tillbaks och då väntar tuffa beslut. Hoppas att vi får majoritet för våra förslag.

söndag, mars 22, 2009

Bryt med Palmes arv

Nyligen kunde man läsa om den kommande autonomiutredningen på DN:s ledarsida (24/3), och det är spännande läsning. Daniel Tarschys utmärkta utredning landar i flera olika möjliga förslag. Han och jag är eniga om vilken som är rätt väg framåt: Man bör skilja högskolan från staten genom att genom "att skapa en ny offentligrättslig form skapas som gör högskolan till en konstitutionellt självständig verksamhet".

Genom att klippa banden mellan staten och högskola kan genuin akademisk frihet uppnås, inte den socialdemokratiska typen av frihet som innebär att våra akademiker behöver vända sig till politiken för att kräva förbättring och ändring.

Det stora problemet ligger självklart i att få våra politiker att genomföra detta. Det hör inte direkt till vanligheterna att en folkvald politker självmant släpper ifrån sig makt, inflytande och tillgångar, trots att det mesta pekar mot att det vore den bästa lösningen.

Ett annat problem ligger i högskolorna och universitetens nuvarande adminstration. Det krävs ett starkt ledarskap och en insats för att få det nya systemet att fungera väl, även på kort sikt. Eftersom vinsten i det nya systemet vore så pass stor har jag förhoppning om att universiteten axlar den ansvarsfulla rollen.

Ett alternativ till den nya offentligrättsliga formen är självständighet, genom att ägandet förs över till stiftelser på samma sätt som skedde med Chalmers och Handelshögskolan i Jönköping i början av 1990-talet. I själva verket finns ingen motsättning mellan alternativen. Att man gör alla lärosäten mer autonoma nu innebär inte att de lärosäten som kan och vill kan knoppas av till privata aktörer längre fram.

Det var genom utbildningsreformen 1968 under Olof Palme som högskolorna gjordes till statliga myndigheter. Att åter ge dem självständighet vore att bryta med Palmes arv, vilket vore ytterst lovvärt.

Fortsatt debatt i Ergo

I det senaste numret av Ergo fortsätter jag att debattera tillsammans med min vice ordförande Krassén med tidningens redaktör som uppenbarligen älskar tvinga studenter. Läs debatten här under debatt.

lördag, mars 21, 2009

Borgnäs om Europa

Under helgen är jag i Uppsala och på Universitet Liberal (UL) för att umgås med andra unga liberaler och för att lyssna på spännande föredrag. Just nu lyssnar jag på Kajsa Borgnäs min ordförandekollega i S-studenter. Hon pratar om arbetarrörelsens syn på EU. Inget oväntat och inget nytt. Tycker att det är synd att Sveriges största politiska rörelse inte har mer att komma med kring världens största och framgångsrikaste fredsprojekt. Jag tror på Europa, Kajsa är mycket nja. Hon förklarar "EU är inte en motvikt mot kapitalet", därför finns missnöjet i arbetarrörelsen. Deras kampanj Upp till Europakamp inför valet känns spännande...

torsdag, mars 19, 2009

Frihet är frihet!

I veckan överlämnades propositionen om kårobligatoriets avskaffande från regeringen till riksdagen. Det är en efterlängtad och i allt väsentligt väl uttänkt reform. Argumenten för avskaffandet av obligatoriet har vi i LS framfört ofta och enträget. Jag vill här lyfta fram en lite förbisedd aspekt av det hela.

I veckan överlämnades propositionen om kårobligatoriets avskaffande från regeringen till riksdagen. Det är en efterlängtad och i allt väsentligt väl uttänkt reform. Argumenten för avskaffandet av obligatoriet har vi i LS framfört ofta och enträget. Jag vill här lyfta fram en lite förbisedd aspekt av det hela.

Kårobligatoriets förenlighet med den föreningsfrihet som stadgas i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) – vilken Sverige är anslutet till sedan 1952 och som står över svensk lag enligt regeringsformen 2 kap. 23 § – har prövats ett flertal gånger. I fallet X v. Sweden (6094/73), från juli 1977, avgjordes om kårobligatoriet skulle prövas gentemot stadgandet om föreningsfrihet, i artikel 11.

Europa kommissionen, då kontrollorgan för konventionen, framhöll att en studentkår är en del av universitetets administration av studenterna, och eftersom föreningsfriheten i artikel 11 inte gäller för offentliga institutioner, gick bestämmelsen inte att applicera på en studentkår. I alla efterföljande fall där frågan tagits upp utifrån EKMR har samma bedömning gjorts.

Vad detta säger är alltså att kåren, tvärtemot vad många obligatorieförespråkare i Sverige hävdar, inte är fristående, utan är en del av universitetet.

Vi som gillar föreningsfrihet kan tycka att det är synd att en prövning gentemot rätten till föreningsfrihet inte kunde ske. Avgörandet aktualiseras dock i och med regeringens liggande proposition. Där förs ansvaret för finansieringen av studentinflytandet över på staten och lärosätena får större ansvar för att välja vilken organisation som bäst representerar studenterna. Kritikerna menar att detta innebär ett minskat "oberoende" hos kårerna. I själva verket, vilket bedömningen utifrån EKMR visar, så har kårerna hela tiden varit att se som en del av universiteten. Och eftersom universiteten är statliga myndigheter så är kårerna också att se som offentliga organ.

Den reform som regeringen nu genomför för alltså studentinflytandet väsentligt mycket närmare den funktion kåren har utifrån ett mänskliga rättighets-perspektiv!

(Mer om detta går att läsa i Liberala studenters rapport Kåren efter kårobligatoriet som vi släppte förra året.)

Vill bomba min A-kassa

Sedan början av februari är jag arbetslös, då anmäldes jag samtidigt till min A-kassa för att få ersättning och började skicka in deras talonger var 14:e dag. Den dag då jag började arbeta på heltid har jag varit medlem i A-kassan. Jag tycker det är fullt rimligt att vara med och betala för en försäkring. Jag tycker också att alla som arbetar ska betala en något större del av försäkringens kostnader och att ersättningen ska trappas ner med tiden. Det tycker jag fortfarande och skulle helst se en obligatorisk försäkring för alla som förvärvsarbetar.

Mina sparade pengar börjar sina, vilket betyder att jag behöver få ut min ersättning i slutet av denna månad. Därför ringde jag nyss upp till Alfa-kassan. Jag fick inget svar, efter lång väntan i telefonkö. För de har nämligen upp till 10 veckors kö, innan man hamnar hos en handläggare. Först efter att en handläggare har tittat på mitt ärende kan jag få besked om jag får några pengar eller ej. Är dock säker på att jag har uppfyllt alla kriterier, även om det inte hjälper just nu. Därefter kan jag få besked om min ersättning, då kommer den även utbetalas retroaktivt. Jag har över en månad kvar i kö, innan jag får besked.

Nu har jag tur. För det är inte kris och katastrof. Men för dem som inte har samma förutsättningar som mig, måste ha ett helvete. Min kris har ännu inte brutit ut. Just nu är jag bara fruktansvärt upprörd, sur och arg. Jag tycker att service och god information borde vara A och O för en verksamhet som denna. Men icke. Den är värdelös. Det borde inte vara så svårt att i dessa tider anställa fler telefonister och handläggare, när de vet med sig att det blir mer att göra. Är vi inne i den värsta lågkonjunkturen på länge, räcker inte 145 anställda.

Vilket annat sunt företag/myndighet hade hanterat situationen annorlunda, om man nu tror på att snabb service är bra både för ”ärendet” och för kassan. För när hanteringen sker fort, skapas också incitament till att jag som ”ärende” dels mår bättre och enklare kan hantera min tillvaro. Det vill säga snabbare komma ut i arbetslivet.

Hade jag inte varit den städade individ jag är – skulle jag nog ha bombat bort min A-kassa för längesen. Nu får jag avreagera mig på bloggen istället och blunda för fakturorna som ligger intill mig. Några dagar till.

Pariserhjulet måste stoppas

Idag tuffar vår lilla kampanj mot medier, storhetsvansinne och stadshjul i centrala Göteborg vidare. På GT debatt kan man idag läsa om några argument för varför vi inte ska ha något hjul, speciellt inte nere vid operan. Självklart behövs det fler medlemmar i vår Facebook-klubb. Välkommen. Det är ingen hemlighet att jag sysslar med politik, men denna kampanj - är INTE något som görs inom den ramen. Det görs som privatperson.

tisdag, mars 17, 2009

Proppen är överlämnad!

Igår lämnade regeringen över propositionen, Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande. Syftet med förändringarna är att avskaffa kårobligatoriet och införa ett modernt system för studentinflytande. Som jag har väntat!

Studentinflytandet i Sverige måste bli mer individuellt, så att varje student kan känna sig delaktig. Vilket jag tror är en förutsättning för att lyfta intresset bland landets studenter. Sen tror vi också att studentinflytandet måste bli mer lokalt, att decentralisera och individualisera dagens system kommer att göra inflytandet gott. Jag tror att lokala lösningar är det bästa, att på nationellnivå bestämma hur allt ska vara tror jag är helt fel väg att gå. Samtidigt läggs ett större ansvar på studenterna, vilket jag välkomnar. Det är också bra att att universiteten och högskolorna också får ta ett större ansvar, vilket jag tror gynnar alla. Innan sommaren väntas beslut i riksdagen och lagändringarna väntas träda i kraft den 1 juli 2010. Som jag ska fira. Champangen ligger redan på kylning. Vilken frihetsreform.

fredag, mars 13, 2009

Kårpamparna fortsätter baktala sin verksamhet

Idag skriver Martin bagge kårpamp emeritus i Blekinge att studentkårer är en av de demokratiska institutioner som har byggt Sverige. När jag pluggat statsvetenskap och modeller för demokrati har kårerna aldrig varit på tentan, tapeten eller i tryck någonstans, det tror jag Bagge är medveten om. Men samtidigt slås kårpampar landet över för sina poster. Jag börjar bli allt mer less på att läsa företrädare för landets kårer som idogt baktalar sin egen verksamhet. Avsaknaden av ledarskap blir allt mer tydlig. Var är tron på verksamheten som bedrivs - varför skulle alla studenter lämna?

torsdag, mars 12, 2009

Män som hatar kvinnor

Igår såg jag och sambon filmen Män som hatar kvinnor och jag tyckte att den var rysligt bra. Under vintern läste jag om Stieg Larssons deckartrilogi om Blomqvist och Salander, som i filmen spelas av Michael Nyqvist och Noomi Rapace. Böckerna är spännande, upprörande och blodiga, vilket jag tycker man lyckas med i filmen. Man ska ju inte jämföra bok och film, men båda verk har en nerv som gör att man fastnar direkt - samtidigt som det är en viktig påminnelse om allt vidrigt som sker i vårt samhälle, inte minst av män. Har ni inte läst boken eller sett filmen är det dags för att göra det!

SFS håller rådslag om obligatoriet

Sveriges förenade studenter kallar till rådslag om kårobligatoriet, där man bland annat har bjudit in politiker och kårföreträdare från hela landet. Jag hoppas att rådslaget ska handla om kåren efter kårobligatoriet (dvs visionärt och framtidsinriktat) och inte ett fortsatt gnäll om hur deras verksamhet kommer att bryta ihop. Det är ingen förutom i kårvärlden och dess närmsta beskyddare som köper den retoriken. Studenter är inte dumma, kan representera sig själva och fatta kloka beslut. Det är inte barn vi pratar om. Fria kårer med fria medlemmar kommer vitalisera studentinflytandet, nationerna och kårerna.

För övrigt vill jag passa på att gratulera Uppsala studentkår som firade 160 års jubileum igår. Nu väntar ett nytt sekel med fria studenter, framtiden är spännande!

onsdag, mars 11, 2009

Var är självförtroendet?

Karl Rydå ledarskribent på UNT har idag en lysande ledare. Han lyfter upp den debatt som jag skulle vilja att flera debatterade, för det är faktiskt så att kårerna och dess företrädare (av somliga kallade små påvar eller pampar) saknar ledarskap och självförtroende. Runt om i landet hör jag samma klagande och gnällande; vår verksamhet kommer att försvinna om kårobligatoriet avskaffas. Vad är tilltron till den verksamhet man bedriver?

tisdag, mars 10, 2009

Stoppa Pariserhjulet i Göteborg!

Jag trodde först att det var ett skämt, när jag fick höra Johanssons planer på att slänga upp ett Pariserhjul nere vid operan. Det tycker jag fortfarande. Att hjulet (som i folkmun efter hets från stadens medier, redan fått goa och glada namn...) redan är på väg trots att bygglov ännu inte finns, visar att Johansson fortfarande tror att han bestämmer över staden. Skulle inte förvåna mig alls om den socialdemokratiska gruppen i Byggnadsnämnden fick höra om projektet genom media och därefter förväntades verkställa oavsett egen åsikt. Det luktar mer maktehov än utveckling av evenemangsstaden och turistnäringen.

Jag kan bara hålla med kritikerna om att ett stort hjul som göteborgare högst skulle åka en gång kommer att förstöra stadsbilden. Jag har åkt ett liknande hjul i London, det var roligt i tio minuter. Projektet känns rätt gammalt och hade varit fräck lagom till millennieskiftet. Det är bättre att stoppa det här projektet, i alla fall utanför Operan. Därför glädjer beskeden från oppositionen mig.

Den som skyndar till Johanssons försvar är GT:s politiska reporter Åke Lundgren som menar att den store politikern har folket med sig och makten emot sig. Det tror inte jag. Han borde ställa frågan vad kalaset kommer att kosta och sedan ställa skattepengarna mot annan verksamhet.

fredag, mars 06, 2009

Stoppa Stoppa matchen!

Vänsterfolk av olika färger och kulörer samt nazister står oeniga om mycket, men när det kommer till att kanalisera det internationella engagemanget står Israel alltid först på listan.
Det uppenbara har redan sagts men tåls sägas igen: minns någon när det senast skapades så breda koalitioner för att stoppa en match i Sverige?

Matcher och arrangemang med diverse hel, halv, kvartsdiktaturer, ockupanter har passerat obemärkt förbi under den rödbruna radarn. Men när Israeliska tennisspelare kommer till Malmö är det dags att slå på krigstrumman. Slaget riktas mot Israel men konsekvensen kommer inte att bli eftertänksam reaktion från Israel när man ser den maskerade vänsterextrema massan skandera död åt Israel, ännu en gång. Två skolor kommer att hålla stängt på grund av säkerhetsrisken. Kommunalrådet Reepalu menar att man håller matchen inför tomma läktare på grund av säkerhetsrisken men säger sen offentligt att han helst vill stoppa matchen och det av hänsyn till Malmös muslimska befolkning. Populism och röstfiske är alltså även en ingrediens i den här härvan. Reepalu har redan tagit på sig demonstrationskängorna.

Israel har gjort sig förtjänt av kritik, det är oundvikligt för krigförande länder. Vad protesterna mot tennismatchen visar är att det i ett internationellt perspektiv endast är Israel som gör sig förtjänt av kritik, och det gäller oavsett sammanhang eller oavsett handlande av den Israeliska regimen.

onsdag, mars 04, 2009

Konkurrensutsätt CSN!

Idag debatterar jag CSN:s framtida roll med Moa Neuman från SFS i Lundagård. Jag tycker att banker kan ta över mycket av den verksamhet som CSN idag bedriver och anser att verksamheten kan konkurrensutsättas. Tillsammans med ett mer individuellt studiemedelssystem skulle det möjliggöra för fler studenter att finansiera sina studier genom arbete och förmånligare lån. Det händer mycket, men finns fortfarande mycket kvar att göra på det högskolepolitiska området. Hoppas att Studiesociala utredningen landar som mig och Liberala studenter i frågan om CSN.