Vilken natt...

Mitt julfirande inleddes igår med provsmakning av julbordet, familjen passade på att äta lite för mycket vilket resulterade i nödlösningar inför dagens julbord, med övriga släkten. Min rygg värker, jag har sovit hos mina föräldrar i natt på en billig och meningslös tältsäng i teverummet – skulle ha tagit soffan. Jag somnade rätt fort, (kanske inte så konstigt), men vaknade rätt fort igen, hörde en massa ljud över allt. Sängen gick sönder, mobilen levererade SMS, gick på toa, bussen körde förbi, pappa snarka, grannarna rörde på sig och tidningen kom. Vilken natt!
Varför blev det så? Jo, farmor fick sova i min säng, men hon kommer ju alltid i första hand, så då får man lida pin.

Helvete

Min hud har gått sönder och mitt ansikte är uttorkat. Mor och jag har aktivit arbetat hela morgonen för att rädda det som går, på självaste julafton...Vi får hoppas att det löser sig.

Reklam

Det finns filmer, sen finns det bra filmer. Just nu ser jag på en sådan där bra film med tända ljus i lägenheten, popcorn, cola, myskläder allt är laddat för att bara mysa till min favorit film; Döda poeters sällskap. MEN. Det enda som just nu är grymt irriterande och jobbigt är att varje kvart är det reklam. Suck. Hur kan man med att förstöra en sådan film som D P S, med reklam, ska jag sluta gråta i reklamen också?

Bra att KDU har kommit ut

Jag förstår att Kristdemokratiska ungdomsförbundet är stolta över att förbundet inte har ändrat sin fientliga politik mot vad de kallar "RFSL-lobbyns uppläxande pipa och hätska angrepp mot alla oliktänkande". KDU, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, är inte rädda för att vara intoleranta, homofobiska eller rentav hatiska mot "homolobbyns" verksamhet.

Det visar i alla fall Anders Lempira med all tydlighet när han skrev på den här debattsidan 13 december.Man kan tycka vad man vill om Åke Green, hans uttalande och huruvida det var rätt eller fel av Högsta domstolen att fria pastorn. Jag tycker att det var beklagligt att domen blev som den blev. En sak ska man dock ha klar för sig, långt innan kristendomen låg i vaggan, hade personer av samma kön relationer tillsammans. Att det sen har tagit tusentals år för samhället att öppna sina ögon är en annan. KDU ligger fortfarande likt ett spädbarn och sover, helt ovetande om vad som sker utanför rummets väggar.

Jag är faktiskt rätt glad att KDU äntligen har kommit ut ur garderoben. Det var på tiden. För en gångs skull vågar de ta en tydlig och klar linje att de inte accepterar reformerna som genomförts i Sverige för att göra alla medborgare till lika mycket värda, i alla fall inför lagen, fast det kanske inte är något som KDU vill ställa upp på när det kommer till bögar, flator och transor.

Under Pridefestivalen 2001 kastade Liberala ungdomsförbundet pil på en bild med kristdemokraternas dåvarande partiledare Alf Svensson på, alla deltagare på gayfestivalen förstod varför.Liberala ungdomsförbundet bad senare om ursäkt och överlämnade en tårta till kristdemokraterna i hopp om Alf skulle bli mer homoliberal. Jag vet att jag sticker ut hakan, men det kanske skulle vara dags igen.

RFSL har sedan 1950-talet gjort ett enormt arbete för Homo- och bisexuella samttranspersoner inte bara här i Sverige utan runt om i hela världen. Deras kamp för allas lika värde och respekt har kantats av mordhot, förföljelse, misshandel och inte minst av kränkningar.

KDU:s inställning till människovärdet bidrar i allra högsta grad att Joakim och hans kärlek Andres inte kan visa och dela med sig av sin glädje när paret lämnar en av Göteborgs gaykrogar en sen lördagskväll, istället är de rädda för att bli överfallna och slagna. I Polen ställs gayparader in i homofobins tecken, i Iran och Saudiarabien är homosexualitet straffbart med döden och i Rom förbjuder påven homosexuella att utbilda sig till präster.

KDU:s Anders Lempria spelar i samma liga, homofobin är djupt rotad på många håll. Men istället för att sakligt argumentera och resonera gömmer han och hans gelikar sig bakom religioners gamla unkna traditioner.

Om kristdemokraterna företräds av personer som Anders Lempira under kommande valrörelse hoppas jag för väljarnas skull att debatten bygger på saklighet. Härmed utmanar jag gärna dig på debatt.

Pär Gustafsson
Förste vice ordförande för Liberala studenter i Göteborg.

Publicerad i GT debatt 16/12-05

Journalistik?

Igår funderade jag för ett ögonblick att ta mig in på Göran Johanssons presskonferens på GA-torg. Allt och alla spekulerade inför hans besked om framtiden, så kom det fram något nytt? Nej. Aldrig har tidningarna ägnat så mycket redaktionell plats till en sådan ickenyhet – till något som så många redan innan kunde räkna ut. När ska fler börja resonera i banorna, att han inte längre är bra för Göteborg. Istället för att gulla med makten.

Bokföring

Senaste dagarna har jag ägnat mig åt bokföring, kanske inte det allra roligaste som finns – men det tar tid och är ball när allt stämmer. Jag har fortfarande mycket kvar, det mesta måste vara klart innan jag gå på semester på fredag, första långa semestern på år och dar. På fredag ska jag äta både mitt tredje och fjärde julbord på samma dag, sen ska allt toppas med ett 22+ års kalas, undrar hur många kilon jag kommer att gå upp? Men semestern får väl ägnas åt just träning och införskaffande av hårda och mjuka paket till familjen.

Imorgon ska ni även passa på att läsa GT. Jag svarar på en artikel som ni kan läsa här.

Min julkalender...

Jag tror att det är första gången som jag har blivit bestulen på något och det på mitt jobb. Någon sate har tagit min chokladjulkalender, den är spårlöst borta! Alla på kontoret fick varsin kalender, (av högsta hönset), jag vet inte om det utfrysning ala stort på gång. En sak är säker mina tänder lär må bättre – men det är väl det enda. Arg, det är jag.

Misstroende diskussionerna

Jag tycker centern gör helt rätt, partiet vill genomföra en snabb misstroendeomröstning mot utrikesminister Laila Freivalds, när det idag stod klart att statsminister Göran Persson inte kommer att avsätta någon för hanteringen av tsunamikatastrofen.

Att genomföra en misstroendeomröstning nu mot Göran Persson med än gång, innan granskningen i riksdagens konstitutionsutskott är klar, är fel väg att gå. Även om jag kan förstå att det känns rätt - nu när media är med på tåget.

Kabinettssekreterare Hans Dahlgren riskerar dömas till minst sex månaders fängelse om hans fälls för grovt tjänstefel. Vi får se vad som händer nu efter att Moderaternas gruppledare Mikael Odenberg har skrivit till riksåklagaren och vill ha frågan utredd. Kan bli spännande

Min farmor sa till mig i helgen att hon ska rösta på sossarna, för att hon tycker att borgarna är dumma mot regeringen. Hon kommer att ändra sig, som många andra i Sverige. Vad borgligheten tar för beslut i frågan lär vi får reda på rätt snart – Alliansen har kallat till presskonferens kl 18.15 ikväll.

DOCK. Hela mitt inlägg på bloggen faller ju om man funderar i banorna att Mona Sahlin fick gå för en Toblerone. Skulle Sossarna agera så idag – skulle ju hela regeringen få avgå.

Varför kan Sydafrika och inte Sverige?

Landet i södra Afrika var först ut i världen med att införa skydd mot diskriminering på grund av sexuell orientering i sin konstitution. Nu ska Sydafrika inom en 12 månaders period införa en könsneutral äktenskapslagstiftning, det har landets HD beslutat. Alla ska vara lika inför lagen, så är det bara. Fast inte i samma datumzon norröver.

Kritiken mot regeringen efter vågen

KATASTROFKOMMISSIONENS RAPPORT: Aldrig någonsin tidigare har kritiken vart tydligare från en parlamentarisk utredning. Innehållet i rapporten är unikt, aldrig har det levererats så mycket kritik mot en sittande regering. Hade vi inte befunnit oss i Sverige och inte alla hade haft en sosse inbyggd i ryggraden – hade Persson fått avgå med än gång. När rapporten släpptes igår var kritiken stor och den är berättigad. I den kommande veckan hoppas jag att flera misstroendeförklaring kommer att riktas mot Persson, Freivalds och andra ministrar. Allt annat hade vart ett skämt. Det bästa med rapporten är att den segmenterar bilden av att det bara är en person som styr i den svenska demokratin. Vi vet alla vem det är.

Sexundervisningen måste få större stöd i Göteborg

Cirka 3500 personer lever idag med hiv-viruset i Sverige. I Afrika är siffran 25 miljoner och över hela världen är 40 miljoner drabbade av viruset. Idag på Internationella AIDS dagen uppmärksammas sjukdomen världen över och det är bra.

På senare år har debatten om sjukdomen nyanserats, men är långt från att vara bra. I början av 80-talet byggde medierna i Sverige upp en panikstämning och tidigt skapades en koppling mellan aids och homosexuella. HBT-personer möttes av rubrikerna "homosexsjuka" och "bögpest". Den bilden finns och lever fortfarande kvar. Arbetet mot hiv-spridning måste bygga på öppenhet, saklighet och respekt för sexualitetens olika uttrycksformer.

Detta innebär bland annat att sex mellan människor av samma kön ska betraktas som lika värdefullt och viktigt som sex mellan människor av olika kön. Idag förekommer det krav på att homosexuella ska avstå sex för att förhindra smittan av sjukdomen, men ingen skulle någonsin komma på tanken att kräva att heterosexuella ska avstå från det. Ändå sker spridning av HIV i lika stor utsträckning bland heterosexuella som bland homo- och bisexuella.

Debatten måste lyftas och det måste göras med upplysning och ingen skräckpropaganda.
Sexuellt överförda sjukdomar döms ofta hårdare än andra infektioner och än värre blir det med hiv-infektionen som ofta från samhället kopplas samman med en sexualitet som av många uppfattas som onaturlig och äcklig.

I skolplanen står det tydligt att sex och samlevnad ska finnas på schemat, samtidigt får dagens lärarstuderande inte lära sig det i sin utbildning. Det är i skolan som det förebyggande arbetet måste börja. Råd om säkrare sex måste vara realistiska, ickemoraliserande och bygga på en positiv syn på sexualitet.

Sex och samlevnadsundervisningen, skolhälsovården, ungdomsmottagningar och ideella organisationers arbete måste få ökat stöd. Varje dag gör många ungdomar sin sexualdebut. Varje dag börjar nya människor att fundera över sin sexuella läggning. Varje dag finner människor i situationer som kan överföra hiv – om man inte tänker sig för. Kunskapsförmedlingen om hur hiv sprids får aldrig ses som jobbig och pinsam. Människor glömmer och tänker sig inte alltid för. För många ungdomar är detta nytt.

I dagens Sverige är det fortfarande oerhört svårt att leva öppet som hivpositiv. Okunskap, fördomar och utfrysningar skapar en svår situation för den hivpositive, trots att det går att leva med viruset. Här har samhället ett oerhört stort ansvar att motverka detta, därför måste vi alltid stötta självhjälpsgrupper och föreningar för hivpositiva. Dessa spelar en mycket viktig roll för hivpositivas möjligheter att leva ett bra liv.

Göteborgs kommun måste aktivt arbeta och verka för att kunskaper om smittospridning av hiv och rådgivning för säkrare sex erbjuds på en kontinuerligt hög nivå hos ungdomsmottagningar och i skolhälsovården.

Pär Gustafsson,
Ledamot Utbildningsnämnden (fp)

Stefan Landberg,
Kommunfullmäktigeledamot (fp)

Publicerad på GT debatt 1/12-05