Regeringen vill begränsa företagande och strypa valfriheten inom välfärden

I dag meddelade civilminister Ardalan Shekarabi (S) tillsammans med Jonas Sjöstedt (V) på DN debatt att de inleder kriget mot människors valfrihet och välfärd. En särskild utredare ska nu se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Eller med andra ord: företagandet ska begränsas och valfriheten inom välfärden ska strypas.

Välfärdsföretagandet i Sverige fyller en central funktion och bidrar stort i omsorgen av äldre och sjuka. Bara sektorn vård och omsorg består av 11 200 företag med 160 000 anställda över hela landet. Över 200 000 barn och elever, runt om i landet, går i förskolor och skolor som nu hotas av regeringen. De är vårdcentraler, äldreboenden, förskolor och skolor med hög kvalitet och där brukarna är nöjda. Totalt sysselsätter företagen inom välfärden nästan motsvarande hela Malmös befolkning. De bidrar i allra högsta grad till den svenska välfärden. Men jobb som varje dag gör skillnad i människors vardag är inte välkomna.

Jag är inte företagare. Men jag förstår verkligen den oro som nu finns. Får man ingen avkastning på sitt arbete är det svårt att få ihop kapital till nya investeringar som kan utveckla verksamheten och förbättra kvalitén. Om företagen fortsättningsvis bara får gå med förlust så kommer det inte att finnas några företag kvar. Politiken som nu ska drivas igenom är med precision ett kraftigt slag mot kvinnligt företagande.

Beskedet från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet är även ett hot mot individens frihet. Valfrihetsreformerna som infördes för två decennier ska nu lagstiftas bort när klockan dras tillbaka till 70-talet. Makten hos medborgarna ska begränsas och istället ska kommunala och regionala politiker tillsammans med regeringen fatta enskilda individers kanske viktigaste beslut. Det är beklagligt.

Göteborg behöver ett sprututbyte

I veckan tog Folkpartiet i Göteborg åter initiativ till ett sprututbytesprogram. I dag är Göteborg den enda storstadsregionen som inte har ett sprututbyte och vi ser tydligt i statistiken att ett program gör skillnad. 

Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten rapporten, Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger, där myndigheten bland annat föreslår att sprututbyte bör införas i hela landet i kampen mot spridningen och föreslår att ett strukturerat sätt att arbeta hälsofrämjande för att förhindra smittspridning bland personer som injicerar droger ska införas.

Både svensk och internationell forskning och erfarenheter visar att utbytesprogram har positiva effekter. Institutioner som Världshälsoorganisationen, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Smittskydd Västra Götalandsregionen med flera rekommenderar sprututbytesprogram som en effektiv metod för att minska smittspridningen av hepatiter och hiv.

Föreskrifterna för ett sprututbytesprogram ställer hårda krav på att utbytet av sprutor endast är tillåtet som en del av en bredare verksamhet som ska innehålla hälsorådgivning av läkare, samtal, information om överförbara infektioner, tester, vaccinationer och motivation till drogfrihet.

Vi är övertygade om att ett sprututbytesprogram i Göteborg skulle förhindra att en redan utsatt grupp drabbas av allvarliga sjukdomar. Ett program skulle även innebära en stor besparing för samhällsekonomin och vara en viktig hälsopolitisk åtgärd. Erfarenheter från sprututbytesprogram visar att verksamheten ofta träffar personer som sällan kommer i kontakt med andra myndigheter eller verksamheter inom vården, vilket de har rätt till.

Det är hög tid att Göteborg får ett program!

En skola i Örgryte-Härlanda borde delta i försöket med betyg från årskurs 4

Tidig uppföljning av elevernas kunskaper är nödvändigt för att se vad eleverna behöver för stöd och stimulans och för att sätta in tidiga insatser. Sedan 70-talet har det varit tabu att utvärdera elevernas kunskaper i skolan. I dag finns det dock en bred samsyn om Folkpartiet och Alliansens reform med betyg i årskurs 6, vilket är positivt. 

I dag har regeringen och Alliansen presenterat en kompromiss om betygen som innebär att en försöksverksamhet kommer att starta med betyg i årskurs 4 på 100 skolor runt om i landet från 2017. Det är en kompromiss som jag välkomnar och som är ett stort steg framåt.
 

Betyg lyfter inte i sig resultaten, men betygen bidrar till ökat kunskapsfokus i skolan och det behövs. Vi ser redan nu hur fokus har flyttas. Trots nedflyttningen av betygen så får svenska elever fortfarande sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder.

Försöksverksamheten är planerad att starta om drygt två år. Då hoppas jag att någon av skolorna i Örgryte-Härlanda är med i försöket tillsammans med en skola i en annan stadsdel i Göteborg och det är något som vi kommer att ta initiativ till.

I nyhetsflödet: GP, DN, SvD, Ex, AB,

Förskolans barngrupper oroar

I går hade SDN Örgryte-Härlanda sitt sista sammanträde för mandatperioden. På mötet hade vi besök av oroade föräldrar från Uddevallagatans förskola som lyfte frågan med allt större barngrupper. Det är inte första gången som nämnden uppmärksammas på detta faktum, utan det har skett under hela mandatperioden.

Folkpartiet har under den gångna mandatperioden konsekvent lyft frågan och tagit strid mot såväl nedläggningar av förskolor och nedskärningar som berört förskolan i stadsdelen. Det är ingen hemlighet att förskolebudgeten i stadsdelen har prioriteras ned av de rödgröna partierna jämfört med andra områden. Så även för 2015. 

En förändring behövs. Inte bara i statistiken - utan också i verkligheten. Där delar jag föräldrarnas oro. 

Förskolan är helt avgörande för en lyckad skolgång och allt för stora barngrupper påverkar kvalitén och verksamhetens möjlighet att nå läroplanens mål. 

Fyra år går väldigt fort och det har varit givande år med flera tuffa beslut och bra diskussioner i nämnden. Jag är väldigt hedrad över att ha fått förtroendet från fullmäktige att fortsätta i stadsdelsnämnden efter årsskiftet.

Alliansen öppnar famnen

Det rödgröna haveriet skadar Sverige och måste hindras i framtiden. På DN debatt meddelar i dag Jan Björklund tillsammans med sina allianskollegor att man är beredd att före extra valet den 22 mars göra upp om dels reglerna för regeringsbildning och dels budgetomröstning. De förändringar som krävs kan göras i riksdagsordningen, genom lagstiftning eller överenskommelser mellan blocken. Statsministern bjuds nu in till samtal. Det är väldigt positivt.

Den svenska demokratin måste värnas och det kräver tydliga spelregler och det är bra att Alliansen nu har presenterat en väg framåt. Alliansen fortsätter att ta ansvar för Sverige precis som man har gjort innan. Innan valet kommer även partierna att presentera ett gemensamt valmanifest vilket presenteras igår.

När regeringen meddelade att de kommer att utlysa extra val så meddelades samtidigt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet går till val tillsammans på deras gemensamma politik. Utrikesminister Margot Wallström verkar inte vara nöjd med det beslutet. I dagens Expressen säger hon att ”vi kan tänka oss också andra konstellationer”.

De interna bråken i regeringen fortsätter och det är något som verkligen har gått sönder. Väljarnas dom är hård. Ny siffror från Aftonbladet visar att förtroendet för Stefan Löfven och Gustav Fridolin störtdyker.

Alliansen öppnar upp famnen och den borde omfamnas av regeringen.

I nyhetsflödet: DN, DN2, SR, SvD, SvD2, GP, DI,

Ett rödgrönt haveri

Socialdemokraternas största politiska tillgång har alltid varit regeringsdugligheten och erfarenheten av att leda landet. Men igår kulminerade den senaste tidens budgetdebatt i ett fullständigt rödgrönt haveri. Det socialdemokratiska kapitalet är nu förbrukat. 

Det sista som fanns kvar brändes iväg när statsminister Stefan Löfven igår kallade till presskonferens och tog till orda ”Det är ett ansvarslöst agerande av dessa fem partier och det saknar motstycke.” Statsministern påstod dessutom att vi nu har en situation där de borgerliga säger att de kan regera med Sverigedemokraterna och att de fem partierna nu står för samma politik. Det är inte hederligt eller värdigt ämbetet, även om man precis har blivit överkörd och är förbannad.

Det förra gröna språkröret Maria Wetterstrand reagerade och skrev på twitter att ”Sen tycker jag att Löfven kan sluta håna alliansen för saker de inte rår för. Det är inte deras fel att SD röstar på deras budget.” Vi är många som håller med. Lars Ohly, även han på twitter, formulerade för några veckor sedan 132 kloka tecken när han tweetade ”Jag förstår inte varför borgerligheten ska ta ansvar för hur sd röstar. Så resonerade vi aldrig när högeralliansen regerade.” 

Det som hände igår var historiskt. I frågan om budgeten så är den bättre för Sverige. Men statsministerns hantering saknar verkligen motstycke och uppenbarligen är minnet kort. Så sent som förra året bröt de rödgröna partierna tillsammans med Sverigedemokraterna mot gällande praxis och hade sönder förslag från Alliansens budget. 

Låt mig citera finansminister Magdalena Andersson, som fler kanske skulle ha lyssnat på, som dels har sagt att ”men det är klart att man inte bildar regering om man inte tror att man får igenom sin första budget” och dels "det är tyvärr inte oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar”.

Det som igår hade kunnat sluta i en regeringsombildning blev istället ett extraval. Istället för att ta ansvar ska nu väljarna få hantera problemet. Det är kanske lika bra. 

Nu kan vi rösta bort den svagaste socialdemokratiska regeringen någonsin. Det är dags för Folkpartiet och Alliansens comeback!

Fler inlägg: DN, DN2, DN3, DN4, SvD, Ex, Ex2, AB, AB2,AB3, Ledarbloggen, DI, DI2, GP, 

Hulthéns oro är obefogad

Häromdagen försökte Anneli Hulthén göra ett stort nummer av att göteborgarna förlorar på regeringskrisen. I en kommentar säger Hulthén att "För göteborgarna kan detta innebära att planerade satsningar på skola och äldreomsorg fryser inne.” Hennes oro är obefogad. Det är precis tvärtom. Med Alliansens budget som igår klubbades igenom i riksdagen blir det tvärtom mer statliga pengar till skolan i Göteborg.

Med tanke på att den kommunala skolan i Göteborg är och har varit underfinansierad under längre tid och att eleversättningen till gymnasiet är den lägsta i landet, så ska vi vara glada över att vi får mer resurser - eftersom skolan inte har prioriterats av Hulthén och hennes kamrater. 

Nu väntar extra resurser på över 150 miljoner kronor under 2015. Satsningar innefattar mer personal i förskolan, ett omfattande lågstadielyft (med mindre klasser, fler lärare, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare), obligatorisk läxhjälp, förstärkt sommarskola, utökad undervisningstid i matematik för att nämna några viktiga områden. Utöver det väntas en förstärkning av karriärtjänsterna i skolan som för Göteborgs del innebär 47 miljoner kronor under nästa år.

Vad har hänt med det (S)tatsbärande partiet?

I veckan som gick underkände Lagrådet den rödgröna regeringens första försök att stoppa vårdval i primärvården.  Lagrådets kritik var förödande. Förslaget var illa förberett, konsekvenserna var inte utredda och regeringens arbete var otillräckligt för att ligga till grund för lagstiftning.

Läs även: Till valfrihetens försvar

Den snabba och amatörmässiga hanteringen av ärendet faller tungt på statsrådet Gabriel Wikström som fick dra tillbaka regeringens förslag. Mer anmärkningsvärt var att Wikström meddelade att förslaget kommer att återkomma. Det är bra att regeringen lyssnar på Lagrådet. Men regeringen borde även lyssna på Riksdagen. Hanteringen har KU-anmälts av Folkpartiet.

När regeringen nu styr den svenska skutan mot babord i farleden väntar allt fler kollisioner. Det är inte att ta ansvar. Hösten har präglats av oförberedda förslag som inte har varit genomtänkta. I helgen ställde sig Peter Wolodarski den berättigade frågan: Hur många fler misstag tål Stefan Löfven? Inte speciellt många. Redan på onsdag väntar en budgetrysare i riksdagen.

Alla nya regeringar begår misstag. Men att ett av världens mest rutinerade regeringspartier, Socialdemokraterna, har gett oredan ett ansikte är mer uppseendeväckande. Det har verkligen hänt något med det statsbärande partiet som nu möter en allt större kritik. Fortsättningen lär följa. 

Folkpartiet behöver breddas och förnyas

I dag samlas Folkpartiet till partiråd i Stockholm för att diskutera partiets valanalys, Det är dags att bredda Sveriges liberala parti, och summera valrörelsen 2014. Folkpartiets samlade valresultat är ett misslyckande och en stor besvikelse. 

I mångt och mycket delar jag valanalysgruppens slutsatser. Folkpartiet behöver nu bredda politiken och ta större plats i frågor som är viktiga för väljarna. Det gäller inte minst ekonomi och jobb samt breda välfärdsfrågor som sjukvård och omsorg om äldre. Samtidigt behöver breddningen kopplas till ett omfattande liberalt idéarbete och en gemensam berättelse om vad vi vill med framtiden. 

Men det vore förödande att släppa greppet om skolpolitiken där Folkpartiet har ett extremt starkt stöd bland väljarna. Valanalysen från katastrofvalet 1998 pekade just på att Folkpartiet inte hade en enda fråga som väljarna förknippade med partiet. Den läxan har vi förhoppningsvis lärt oss. 

Men allt handlar inte om politik och idéer. Folkpartiet behöver inleda ett förnyelsearbete i partiet som tar sikte bortom valet 2018. Det är ett arbete som har fått stå tillbaka under regeringsåren. Med en väljarkår som blir allt rörligare och där partiidentifikationen fortsätter att försvagas – blir det allt viktigare med ett löpande strategiskt kampanj- och kommunikationsarbete. Det gäller särskilt ett idéparti som Folkpartiet liberalerna som alltid har haft lättrörliga väljare. Därför behöver utgångspunkten för den diskussion som i dag ska föras på partirådet handla om mer än några intensiva veckor i augusti och september. Det är frestande att söka förklaringarna i omgivningen, som valanalysgruppen skriver i sin rapport, men det hjälper oss inte framåt. Vi behöver självkritiskt dra slutsatser av vårt eget agerande. 

Jag var högst delaktig i Folkpartiets valrörelse - som valledare (och kandidat) i Göteborg. Även här finns en rad förändringar som måste genomföras för att stärka och utveckla partiet. Men vi lyckades lokalt att hålla ställningarna i kommun- och regionvalet, där dessutom fler väljare valde att lägga sin röst på oss jämfört med 2010, och vi motade tillbakagången i riksdagsvalet. Vi lyckades att mobilisera liberala väljare. Den lokala utvärderingen är ännu inte klar. Men några faktorer för våra lokala framgångar kan spåras i tydlighet, tonalitet, prioriteringar och ett aktivt kampanjarbete. 

Min bild av Folkpartiets valrörelse var att det var god stämning i partiet och att kampanjen fungerade väl. Men det räcker inte längre. Framöver måste vi göra större ansträngningar om vi ska lyckas. Ambitionerna måste höjas betydligt.

Jan Björklund har varit självkritisk och tydlig i sitt ledarskap efter valet. Nyligen lyfte han på DN debatt fram åtta punkter som ska göra Folkpartiet mer relevant i vardagen. Det är en bra start. Partisekreterare Maria Arnholm har under hösten rest runt i partilandet för att lyssna av och diskutera. Ett av hennes första besök var i Göteborg och vi förde väldigt bra samtal om förnyelsearbetet, som de facto redan har startat.

Vi är som parti i ett allvarligt läge som måste tas på största allvar. Vi har gjort dåliga val innan och vi har kommit igen. Det ska vi göra igen, tillsammans. 

Färre barn i förskolan gör skillnad

I måndags träffade jag Örgryte-Härlandas förskolechefer tillsammans med stadsdelsnämndens utbildningsutskott för att diskutera förskolan. Det var ett bra samtal om de utmaningar och möjligheter vi har med stadsdelens förskolor. När föräldrarna själv får säga vad de tycker om våra förskolor är de i grunden väldigt positiva och uppskattar den verksamhet som bedrivs, vilket är väldigt glädjande.

I den lokala förskolepolitiska debatten har fyra frågor stått i centrum de senaste mandatperioderna. Köerna till förskolan, skäliga erbjudanden, vikarier och barngruppernas storlek. Just frågan om barngrupperna brukar både föräldrar och personal hör av sig om.

När köerna har minskat i takt med att förskolan har byggts ut, så har fokus flyttats mot barngrupperna. Det har inte blivit färre barn i barngrupperna. Istället har de små avdelningarna avvecklats och de större avdelningarna har blivit fler. Antalet barn per personal har blivit fler över tid. I Stockholm har man valt en annan väg. Där har man infört ett maxtak på barngrupperna. Där är det inte möjligt att ha så stora avdelningar som vi har på en del håll i Örgryte-Härlanda.

Ett barn mer eller mindre spelar kanske inte så stor roll för kvalitén i förskolan. Men fler barn gör en väldigt stor skillnad, såväl för barnen som för förskolans personal. Det handlar om politiska prioriteringar och Folkpartiet har länge krävt att ett maxtak ska införas i Göteborg.

En annan fråga som vi delvis berörde på mötet var barnens vistelsetid på förskolan. Den blir allt längre. Det är inte ovanligt att barn lämnas tidigt på morgonen och hämtas sent på kvällen fler gånger i veckan. Den debatten behöver föras vidare.

Samtidigt är det i oerhört positivt att föräldrar låter sina barn vara en del av förskolan. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och banar väg för högre kunskapsresultat i skolan, vilket nyligen visades i en studie beställd av Lärarförbundet. När barngrupperna blir större får den lärorika verksamheten stå tillbaka och det är ett problem.

I dag granskar Göteborgs-Posten förskolans situation runt om i Västsverige som visar att den officiella statistiken säger en sak – men att verkligheten säger något annat. Det är ett faktum som inte minst Folkpartiet har försökt peka på länge.